Tjänsteföretagens branschorganisation Almega efterlyser ”långsiktiga strukturreformer”.
“Sverige halkar efter. Vi vill se reformförslag som stärker tillväxten och ger förutsättningar för jobb och företagande”, kommenterar Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega.
Han delar dock ut lite ros till finansminister (m) Elisabeth Svantessons vårbudget.
”Vissa skrivningar i vårpropositionen är bra, som att regeringen kommer fortsätta återupprätta arbetslinjen genom ytterligare sänkt skatt på arbete och att det bara är genom ökad tillväxt som vi kan möte de stora resursbehov vi har framför oss. Dock får vi vänta till höstbudgeten innan de konkreta förslagen kommer”.
Organisationen Företagarna tycker att vårbudgeten präglas av ”försiktighet och duttande åtgärder, utan någon tydlig vare sig arbets- eller jobbskaparlinje”. Företagarnas chefsekonom Johan Grip tycker att regeringen ”måste släppa sargen och komma loss från kring sin självpåtagna inflationsbekämpning och prioritera små och stora tillväxtfrämjande strukturreformer och då särskilt ”sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt elskatt och moms”.
”Vi går mot en ekonomisk vår och det är hög tid att ta av den självpåtagna tvångströjan. Vi instämmer i vikten av att driva arbetslinjen, men för att det ska vara möjligt krävs en företagarlinje”, kommenterar Företagarnas vd Benjamin Dousa.
TechSverige, branschorganisationen för it-företagen som bryter sig loss ur Almega, är kanske den mest positiva organisationen visavi vårbudgeten för 2024.
TechSverige anser att vårbudgeten innehåller ”flera ljusglimtar och digitaliseringspolitiska avtryck som förtjänar att lyftas”. TechSverige syftar bland annat på de 6 miljarder kronor som tillförs regionerna.
”Att framtidens välfärdsutmaningar tas upp är positivt och att det finns en insikt i den demografiska utmaningen. Det är centralt att digitaliseringens möjligheter tas tillvara och är en del av lösningen. Beskedet om påskyndandet av en nationell digital infrastruktur för hälsodata är glädjande men också avgörande för att framtidssäkra svensk välfärd”, kommenterar Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på TechSverige.
Det blir också ros till regeringens stärkning av ”samordningen av ett tiotal myndigheters arbete med att attrahera och behålla internationell kompetens”.
”Det är glädjande och viktiga steg för att möta det ökande behovet av specialister inom tech”, kommenterar Christina Ramm-Ericson, som dock efterlyser fler besked om hur Sverige ska bli världsledande inom digitalisering och ai-fiering.
”Det är lovande att regeringen nu ser över sin digitaliseringspolitik med förhoppningen att under 2024 kunna presentera en ny digitaliseringsstrategi med konkreta mål och trendbrytande åtgärder som ska vända utvecklingen fram till 2030”, kommenterar Christina Ramm-Ericson.
Branschorganisationen Skogsindustrierna saknar framförallt pengar till ”det eftersatta underhållet av landets transportinfrastruktur”.
”Tyvärr innehåller vårbudgeten inte de satsningar som krävs för att adressera det akut eftersatta underhållet av vägar och järnvägar som vår bransch och många med oss efterfrågar. Det är synd, för det behöver göras mer. Ett robust och effektivt logistiksystem är en förutsättning för att minska transportsektorns fossila utsläpp och stärka svensk konkurrenskraft”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, som enligt egen utsago är landets största transportköpare à 25 miljarder kronor per år.
Skogsindustrierna anser att det enligt Trafikverkets underhållsplan ”kan ta över 100 år innan underhållsskulden på järnvägen är åtgärdad”, om inga nya pengar kommer till.
Skogsindustrierna efterlyser även budgetstöd för att kunna bidra med ”ökad klimatnytta, cirkularitet och rikare biologisk mångfald”
”Parallellt med vad vi som bransch kan bidra med har den ekonomiska politiken en viktig betydelse om vi gemensamt ska förverkliga en mer hållbar framtid. Utöver transportinfrastruktur handlar det bland annat om investeringar i forskning, satsningar för att nå en ökad tillväxt i skogen, utbyggd energiinfrastruktur och främjande av infångning av biogen koldioxid”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Byggbranschens konjunkturella kräftgång diskuterades flitigt när regeringen presenterade vårbudgeten 2024 och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg pratade om en ”trippelstöt” i uteblivna ”satsningar”.
Fackförbundet Byggnads tycks skriva under på detta.
”Trots att branschen befinner sig i den djupaste krisen på decennier väljer regeringen att sticka huvudet i sanden och helt lämna branschen åt sitt öde. Det är under all kritik”, kommenterar Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande, och möjligt toppnamn i LOs nya ledning.
Han understryker allvaret i situationen:
”Yrkesarbetare med decennier av kompetens och erfarenhet varslas nu och tvingas söka sig till andra branscher. Lärlingar kommer inte ut på arbetsplatser och känner sig lurade på tre års studier. Vid 90-talskrisen lämnade 20 000 byggnadsarbetare branschen för att sedan aldrig komma tillbaka. Vi står inför samma situation nu. Finansministern talar gärna om allt som ska byggas i framtiden. Vem tror hon ska göra jobbet?”.
Johan Lindholm tycker däremot att Byggnads har gjort sin del av jobbet:
”Vi har tillsammans med resten av byggbranschen uppvaktat regeringen vid flera tillfällen och presenterat en rad åtgärder att ta till. Dels behöver vi göra som många av våra grannländer och inför ett produktionsstöd vid byggande av hyresrätter. Även statliga byggkrediter som lindrar den finansiella risken för byggherrar och startlån till förstagångsköpare av bostäder. Ett sänkt amorteringskrav vi höga räntenivåer skulle också göra stor skillnad för att stimulera efterfrågan”.
Johan Lindholm får eldunderstöd från sin centralorganisation LO:
”Byggarbetare sägs upp här och nu och det skärs ner i vård, skola och omsorg. Det är akuta problem som regeringen struntar i”, kommenterar LOs ordförande Susanna Gideonsson, och vidare:
”Ingen regering löser allt det i en vårbudget. Men det är ett politiskt val att inte göra mer för att stoppa den akuta krisen i byggsektorn eller att stoppa fortsatta nedskärningar i vård, skola och omsorg. Bara för att gå tillbaka till den redan slimmade vård, skola och omsorg vi hade innan kostnadskrisen skulle staten behövt skjuta till trettio miljarder”.
LO-förbundet Kommunal anser att ”regeringen bryter sitt löfte om att inte svika välfärden”.
”Ulf Kristersson lovade att denna regering inte skulle svika välfärden. Han lovade att vården, skolan och omsorgen inte skulle lämnas åt sitt öde. Statsministern bryter tyvärr sitt löfte till alla de hundratusentals välfärdsarbetare som Kommunal organiserar. I vårbudgeten tillförs inte de medel som behövs för att stoppa den välfärdsslakt som planeras runt om i landet. Välfärdskrisen är nu ett faktum”, kommenterar Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård.
Kommunal flaggar för att ”bristerna i välfärden blivit en jämställdhetsfråga, även i hemmet”, eftersom fler anhöriga får vårda sina släktingar, enligt en undersökning beställd från Infostat.
”Det här är en frihets- och jämställdhetsfråga. Välfärdsstaten är ju till för att vi själva ska få bestämma över våra liv samtidigt som våra anhöriga får en bra och kvalitativ omsorg. Men denna välfärdsslakt riskerar vi inte bara brukarna och personalen i välfärden, vi riskerar att vrida tillbaka klockan 50 år i jämställdhetsarbetet där kvinnor förväntades stanna hemma för att ta hand om barnen och de äldre”, kommenterar Malin Ragnegård.
Fackförbundet ST tycker att vårbudgeten ”indikerar att regeringen har insett att extrema sparkrav inte är vägen framåt, och att myndigheterna behöver bättre ekonomiska förutsättningar för att klara sitt uppdrag”.
”Regeringen har uppenbarligen en viss sjukdomsinsikt när det gäller de tidigare besparingarna eftersom det här tillskottet kommer nu. Vi undrar varför regeringen så sent som i höstas ansåg att sparkravet var lämpligt? Pengarna som kommer till Försäkringskassan nu skulle behövts redan förra året. Regeringen måste lära av sitt misstag och det gäller inte bara hanteringen av Försäkringskassan”, kommenterar Fackförbundet STs ordförande Britta Lejon.
ST påpekar också att Kriminalvården visserligen får 1,38 miljarder i tillskott men att det är 1 miljard mindre än vad myndigheten har begärt.
”Regeringen vill se spaden sättas i marken och fängelserna fyllas till bredden. Vi får inte glömma att verksamheten också måste bemannas av kompetenta anställda, som behöver en trygg arbetsmiljö och förutsättningar att bedriva en högkvalitativ kriminalvård”, kommenterar Britta Lejon.
ST välkomnar pengar till Naturhistoriska riksmuseet så att museet klarar sin budget för 2024, men ”efterlyser fler insatser på kulturområdet”.
”Det är knappt ens ett plåster. Vill man värna kulturarvet krävs mer än så. Vi behöver en långsiktig plan och en ändring av hyresmodellen för landets kulturinstitutioner om Sverige ska lyckas bevara sina kulturarv”, kommenterar Britta Lejon.
Fackförbundet Akavia är ”starkt kritisk till regeringens aviserade inriktning kring neddragning av fristående kurser och distansutbildning”.
”Regeringens inriktning går helt emot de behov som finns för omställning och livslångt lärande. Bland Akavias medlemmar vill tre av fyra av de som planerar att kompetensutveckla sig läsa på universitet eller högskola. Akavia har istället länge påtalat behovet av öronmärkta medel till universitet och högskolor för det livslånga lärandet. Att dra ner möjligheten till flexibla studier är kortsiktigt”, kommenterar Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia.
Fackförbundet Vision ”konstaterar att satsningen på kommuner och regioner är otillräcklig och riskerar att leda till fortsatta nedskärningar och varsel, liksom en försämrad arbetsmiljö för personalen”.
”Ekvationen går inte ihop. Vi riskerar nu att få se fortsatta nedskärningar i socialtjänsten, sjukvården, äldreomsorgen och skolan. I värsta fall får vi fler varsel och människor som förlorar jobbet. Andra väljer att lämna och det är personal som kanske aldrig kommer tillbaka till välfärden”, kommenterar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, som också hänvisar till en undersökning från Infostat, som visar att ”nio av tio av dem som upplever neddragningar är oroliga för att hälso- och sjukvårdens kvalitet kommer att påverkas” och att ”nästan lika många är oroliga för kvaliteten inom äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten”.
”En alltmer pressad verksamhet leder till en sämre arbetsmiljö för personalen och risken är stor att fler väljer att lämna sin anställning. När befintliga medarbetare och dagens unga väljer bort välfärden som arbetsplats spelar det ingen roll vad lagstiftningen utlovar för sjukvård, socialt skyddsnät eller skola. Det är medarbetarna som bär och utför välfärdstjänsterna utifrån sina förutsättningar”, kommenterar Veronica Magnusson.
Akademikerfackens centralorganisation Saco anser att det är ”bra att regeringen skjuter till resurser till hälso- och sjukvård, skola och försvar”, men ”det löser inga långsiktiga behov” och det gäller ”i synnerhet bristerna i infrastrukturen och välfärden som kämpar med en permanent kompetensbrist”.
”Vårbudgeten försöker tillfredsställa många intressen men saknar en tydlig riktning. Den ekonomiska politiken borde nu präglas av strukturreformer som hanterar klimatutmaningarna och stärker ekonomin på lång sikt. Framför allt behövs en långsiktigt hållbar skattereform med bred politisk uppslutning”, kommenterar Göran Arrius, ordförande för Saco.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.