Lars Leijonborg om Astrazeneca: Branschen har en del problem

– Regeringen vidtar normalt inga åtgärder när ett företag ska avvecklas, det hör marknadsekonomin till. Men i det här fallet har man bedömt att det finns en del inslag i forskningen i Södertälje som betyder väldigt mycket även för andra delar av svensk forskning, säger Lars Leijonborg.

 

Det var i förra veckan som den tidigare (fp)-ledaren och forskningsministern tillsattes av regeringen som särskild samordnare för att behålla forskningskompetens i landet. Detta efter att läkemedelsjätten Astrazeneca meddelade att forskningen i Södertälje läggs ner, ett besked som innebär att uppemot 1 200 jobb riskerar att försvinna.

– Det kommer säkert vara så att några av de bästa får erbjudanden från utlandet som de accepterar. Det vore synd, och en stor förlust för Sverige om toppforskarna skingrades helt och hållet, säger han.

 

– Jag kom hem från en semester från Alperna i söndagskväll. Redan då hade jag ringt en massa telefonsamtal. Men sedan måndagsmorse har jag suttit i olika möten med olika aktörer nästan oavbrutet.

 

Lars Leijonborg har pratat med bland andra representanter från Astrazeneca, med Karolinska Institutet och andra universitet, landsting och länsstyrelser samt även andra medicinbolag och riskkapitalister, i hopp om en lösning för att fortsätta den viktiga verksamheten i Sverige.

– Det vore bra om åtminstone delar av den här forskningen kunde fortsätta i någon form, eller rättare sagt andra strukturer. Det blir nog inte så att en enda tar över allt, utan mer troligt att flera tar över olika delar, säger han.

 

Uppdraget, som är tänkt att löpa över tre månader, innebär att Lars Leijonborg tvingas skjuta åt sidan andra av sina åtaganden.

– Det blir inte en heltidsuppgift, men jag jobbar nästan heltid.

 

– Inga, kan man säga. Det är mina egna kontakter. Jag har ju också fått uppdraget av regeringen, så jag har hela tiden möjligheten att återkomma till regeringen om det skulle krävas några speciella insatser därifrån.

 

– De är ju goda på många sätt. Vi är kanske bäst i världen på forskning, och ligger långt fram också när det gäller medicinsk forskning. Men det här är ett svårt område, och sanningen är att flera av de stora medicinbolagen inte gjort några riktigt stora forskningsgenombrott på många år.

 

Astrazeneca hade till exempel magsårsläkemedlet Losec, som lanserades under 90-talet, och Pfizer hade Viagra.

– Men efter dessa, så att säga, blockbusters, så har det varit svårt att få fram nya storsäljare. Den här branschen har en del problem, men det finns samtidigt enorma möjligheter med nya forskningsområden.

 

– Ja, det måste man vara. Men det är för tidigt att säga hur det kommer att gå. För de flesta individer kommer det säkert gå bra. Men det avgörande för mig är hur det blir för Sverige, avslutar Lars Leijonborg.