Lärarnas Riksförbund: (m) och (s) i ett ”chicken race” om skolan

– Det är inte tu tal om att vi behöver fler lärare. Annars står vi inför en enorm lärarbrist, inte minst inom naturvetenskapliga ämnen och i all språkundervisning förutom engelska, säger Bo Jansson som är förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund. 

Men regeringens löfte om 9 000 nya platser till lärarutbildningen imponerar inte på Bo Jansson. 

– Om fler platser inte omedelbart följs upp av förbättrade villkor och höjda lärarlöner kommer inte fler att vilja söka till lärarutbildningen. En markant löneökning skulle få ett enormt signalvärde och locka presumtiva lärarstudenter. 

Och att utbildningsminister Jan Björklund (fp) och staten inte har huvudmannaansvaret för skolan leder till vad som både är Lärarnas Riksförbunds moment 22 och huvudfråga under valrörelsen, ett återförstatligande av skolan. 

– Kommunerna är helt självbestämmande och då vi har ett antal kommuner där kommunpolitikerna inte vill göra nödvändiga prioriteringar för skolan har vi ett stort nationellt problem framför oss. 

Enligt Bo Jansson växer stödet för ett återförstatligande bland riksdagsledamöterna och han anser att politikerna på riksnivå har förstått betydelsen av ett lönelyft för lärarkåren. 

– Nästan varenda riksdagsledamot som vi träffar säger "oj, vi måste satsa på lärarlönerna" och avslutar med orden "men lycka till, och kämpa på!" eftersom de inte har någon makt över lönebildningen. 

Har Lärarnas Riksförbund en mer avslappnad relation till riksdagsledamöterna till följd av att de numera kan lämpa över ansvaret till kommunerna?

– Ja, det man nog säga. Vi får väldigt gott gehör som riksdagspolitikerna och det kan bero på att de idag inte har möjlighet att ta det fulla ansvaret. Det kan också bero på att det är valår. För varje månad som går blir riksdagsmän mer och mer intresserade av utbildningspolitik.

Vem blir du mest besviken på om ni inte får igenom era frågor?

– De som får ansvaret efter valet och det handlar inte bara om riksdagsmajoriteten utan också ute i kommunerna. Nu är det lätt att lova. Det är inte riktigt så att partierna bjuder över varandra men det är ett slags "chicken race" över det hela. 

Vilket ansvar har Lärarnas Riksförbund för dagens lönenivåer och i förlängningen lärarnas status?

– Vi sluter ju avtal och kämpar så hårt vi kan. Senast 2012 fick vi mer än de andra kommunala grupperna eftersom vi drev på så mycket om "10 000 mer" (10 000 kronor mer i månadslön, red. anm.). Vi är ofta överens med SKL men när avtalsperioden är över kan vi konstatera att inga större satsningar gjorts.