Kommittén tycker att fullmäktiges storlek kan minskas i de mindre kommunerna, från 31 till 21 ledamöter i kommuner med färre än 8 000 röstberättigande. I spannet 8 000-16 000 röstberättigade ska kommunerna ha minste 31 fullmäktigeledamöter.
 

Kommittén tror att ett majoritetsstyre, när den politiska majoriteten besätter alla poster i kommunstyrelsen, skulle vitalisera demokratin. I utredningen föreslås en lag om försök med majoritetsstyre 30 juni 2013–31 december 2022. Tanken är att kommunfullmäktige ska få en mer aktiv roll och ett tydligare politiskt ansvar. Med en tydlig linje mellan opposition och majoritet och en öppen debatt är det tänkt att medborgarna
tydligare ska kunna se var de politiska skiljelinjerna går och lättare utkräva ansvar.Ska ett majoritetsstyre kunna fungera krävs att det finns ”påtagliga” politiska skillnader mellan partierna, något kommittén tror är vanligare i större kommuner.
 

Utredningen har också upp reglerna för kommunalt partistöd och vill få bort osäkerhet om hur stödet kan användas och samtidigt nå en större öppenhet om utbetalningarna. I dag finns ett ”betydande utrymme för olika tolkningar” över hur partistödet används och misstankar om att kommunalt partistöd finansierar partiernas rikspolitik. Utredningen anser att reglerna måste bli tydligare om vilka krav som ställs på representation i fullmäktige och föreslår att minst ett av partiets mandat har en ledamot. Beslut som partistöd ska fattas en gång per år.