Som Dagens Opinion rapporterade om tidigare i dag ökar regeringen forskningsanslagen med fyra miljarder kronor under perioden 2013-2016. Tillsammans med den förra propositionen har regeringen på åtta år ökat anslagen med 9 miljarder kronor, eller 30 procent.

 

Enligt utbildningsminister Jan Björklund (fp) beror dessa ”historiskt stora ökningar” på att Sverige glidit efter.

 

– Vi vill återta en position som världsledande på forskningsområdet, säger han.

 

Den största posten i forsknings- och innovationspropositionen är en ökning av lärosätenas anslag. Totalt rör det sig om 14 miljarder kronor, som dessutom ska fördelas på ett nytt sätt än tidigare.

 

– Framgångsrik forskning går inte att beställa fram, utan vi kan ge incitament till forskare att agera på olika sätt. Jag tror det är viktigt att forskare vågar misslyckas. Man kan misslyckas många gånger innan man misslyckas, men i dag belönar vi de som lyckas hela tiden. Risken är att forskare siktar på de säkra projekten istället för de djärva projekten, säger Jan Björklund.

 

Systemet med peer review, eller kollegial bedömning, som går ut på att lärosätena utvärderas av utländska forskare, har dock fått kritik. Bland annat av regeringens egen utredare Anders Flodström som föreslog att systemet inte skulle införas.

 

– Men vetenskapsrådet delar inte den uppfattningen utan anser att vinsterna överstiger priset, och den uppfattningen delar vi, säger han.

 

Jan Björklund bedömer peer review som ett bättre system ”än den vi har i dag.”

 

– I dag mäter vi bibliometri, hur mycket forskare publiceras och citeras i olika internationella tidskrifter. Men då måste man förstå att det bara är de som lyckas som blir publicerade, och de som har satsat på djärva projekt men som misslyckats, blir inte publicerade. Då är faran att vi betalar lärosätena för hur mycket publiceringar de får och risken är att man satsar på enkla projekt, säger han.

 

– Nackdelen är att det är ett omfattande system när många forskare ska in och utvärdera, men det har gjorts på försök på några av våra större universitet. Där är man mycket positiva till detta, vi tar del av erfarenheterna, och ska ta med oss det i arbetet när vi ska genomföra detta.

 

Den större delen av pengarna i propositionen är enligt Jan Björklund ostyrda, det vill säga att vetenskapsvärlden själva bestämmer hur pengarna används.

 

När det gäller styrda medel är det de 600 miljoner kronorna till life science-området som prioriteras. Dagens Opinion har tidigare skrivit om regeringens investering i området, där 200 miljoner kronor går till SciLifeLab.

 

Cirka 13 miljarder kronor ska också finansiera European Spallation Source, ESS, i Lund. Regeringen vill också få fram fler yngre forskare och lägger därför 175 miljoner kronor under perioden 2013-2016 på det.