Hushållen lyfter Sveriges BNP

Bakom tillväxten står dels hushållens konsumtion, dels lagerinvesteringar, skriver SCB i ett pressmeddelande.

 

Lagerinvesteringarna bidrog under andra kvartalet med 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten, medan hushållens konsumtionsutgifter stod för ett bidrag på 0,8 procentenheter.

 

Hushållens konsumtion ökade med 1,8 procent, i likhet med de offentliga konsumtionsutgifterna. Här stod staten för den största ökningen, med 2,7 procent, följt av landstingen, 1,7 procent. Kommunernas konsumtion ökade med 1,3 procent under årets andra kvartal och totalt bidrog den offentliga sektorns konsumtion med 0,5 procentenheter till tillväxten.

 

Däremot sjönk såväl exporten som importen med 3,2 respektive 2,8 procent. Inom exporten var det varuexporten som minskade, med 4,9 procent, medan tjänsteexporten tvärtom ökade med 0,7 procent. På samma vis minskade varuimporten, med 4 procent, och tjänsteimporten ökade, med 0,5 procent.

 

Medelarbetstiden minskade till följd av att antalet sysselsatta ökade med 0,5 procent och därmed antalet arbetade timmar steg med 0,5 procent. Arbetstiden ökade mest inom offentliga sektorn, där antalet arbetade timmar steg med 0,9 procent. Inom näringslivet var motsvarande siffra 0,4 procent.