Håkan Juholt vill skydda barn från medier och stimulera kooperativ

Det är en spridd samling riksdagsmotioner socialdemokraternas tillträdande partiledare har lagt i riksdagen under allmänna motionstiden de senaste åren. Bortsett från de för varje riksdagsman obligatoriska kraven på statliga investeringar i infrastruktur och utbildningsplatser hemma i valkretsen, finns exempelvis krav på en uppluckring av lagen om offentlig upphandling och fler icke vinstdrivande kooperativ som utförare inom den offentliga sektorn.

 

Här är ett axplock ur motionshögen:

 

Idéburna organisationer och offentligt finansierad verksamhet
”En målmedveten satsning på och stimulanser till kooperativa driftsformer i den gemensamt finansierade verksamheten skulle förstärka demokratin och medborgarnas delaktighet i vår gemensamma välfärd, samtidigt som det skulle vara en garanti för att ett eventuellt överskott inte lämnar verksamheten och till och med flyr landet.”

 

”För att kunna stimulera och möjliggöra samordnade servicelösningar, där entreprenörer kan kombinera kommersiell verksamhet med olika former av samhällsservice, är det nödvändigt att kommuner och landsting får utökade möjligheter att lägga ut uppdrag och uppgifter på dessa entreprenörer. Lagen om offentlig upphandling får då inte tillåtas utgöra ett hinder för detta, varför det är angeläget med en översyn av LOU i syfte att uppnå motionens intentioner.”

 

” Men alltför ofta kommer barnets bästa i andra hand. Utgivarnas ansvar brister när man låter barn och ungdomar exponeras så att den personliga integriteten kränks. Minderåriga är särskilt värnlösa i dessa sammanhang eftersom de sällan själva har förmåga att bedöma konsekvenserna av sin medverkan.

 I mediernas etiska regler nämns inte att minderåriga ska ha rätt till ett starkare skydd än vuxna. Att medierna har stor frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är av stor vikt, men med denna frihet följer ett stort ansvar att skydda enskilda barn och unga mot oförskyllt lidande genom publicitet. Den snabba medieutvecklingen visar att de nuvarande etiska reglerna för medierna är otidsenliga och måste ses över. Således behövs ett regelverk som ger ett tydligare skydd för barn och unga mot medial exponering.”

 

”Tv-distributörer som sänder via trådbunden infrastruktur, det vill säga via fiber-, LAN-, koppar- eller kabelnät, är skyldiga att vidaresända SVT:s kanaler till sina kunder enligt lagen om vidaresändningsplikt. För denna vidaresändning har samarbetsorganisationen Copyswede rätt att ta ut en upphovsrättsersättning. Beloppet är ännu inte så högt, endast en dryg krona per hushåll och månad, men därmed är en ny princip sjösatt och avgiften kan successivt börja höjas.På så sätt blir det dyrare att se på SVT i en lägenhet än i en villa. Detta är ett orimligt och riksdagen bör agera för att SVT:s programutbud ska kosta lika i slott eller koja, i lägenhet eller i villa.”

Övervakning av arbetsplatser (http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02A227): ” Från alltfler arbetsplatser hörs rapporter om att kameror, med möjlighet till ljudupptagning, installeras. För att få tillstånd till övervakning i exempelvis en butik ska krävas att sökanden har en skriftlig överenskommelse om övervakningen med skyddsombud, skyddskommitté eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Detta nonchaleras ofta. Därtill blir det nu allt vanligare med ljudupptagning, vilket är klart integritetskränkande och leder till tystare arbetsplatser.

Riksdagen bör därför besluta om ett generellt förbud mot övervakning genom ljudupptagning. Undantag från detta förbud skall villkoras genom att endast gälla särskilda och markerade utrymmen på arbetsplatsen. Övervakningen ska också vara godkänd av skyddsombud och organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Sådana utrymmen kan till exempel vara känsliga områden i banker eller liknande. Övervakning med ljudupptagning ska inte tillåtas bli en del av vår övervakade vardag.”

 

Energisnål grön it.

”IT- och telekomföretagens rapport ”Färdplan för tillväxt och välfärd – en uppdaterad IT-politik” betonar att IT-stödda åtgärder kan hjälpa till att minska klimathotet samt ge positiva effekter inom hälsoområdet. Rapporten slår fast att IT-användning bidrar till en högre energiförbrukning via ökat antal datorer och servrar etcetera. Sammantaget beräknas IT-produkterna själva, från tillverkning till skrotning, stå för 2 procent av världens energiförbrukning. Användningen av råvaror, energi och arbetskraft kan på ett flertal sätt effektiviseras. Processer kan kontrolleras och styras med IT:s hjälp, så att negativ miljöpåverkan kan reduceras eller helt elimineras. Miljöövervakningssystem är komplexa och kräver avancerat IT-stöd, som skulle kunna bli en viktig exportvara. Någon nationell strategi för IT och miljö har, trots mängden av förslag, inte tagits av regering eller riksdag.

Mot denna bakgrund bör regeringen ta initiativ till en nationell strategi för en energisnål grön IT-sektor.”

 

”Mest effektiva sättet att minska bostadssegregationen och öka valfriheten för bostadskonsumenterna är att förändra det statliga regelverket så att det blir konkurrensneutralt mellan de olika upplåtelseformerna. Det är orimligt att staten behandlar människor olika beroende på vilken boendeform man valt. Det är idag cirka 2 000 kronor dyrare i månaden att bo i en hyresrätt på 100 kvadratmeter än i en lika stor ägd bostad. Hyresrätten är kraftigt missgynnad. En villaägare betalar ungefär hälften så mycket i skatt som en boende i hyresrätt gör. Det blir effekten när man summerar de olika politiska styrsystemen som skatteavdrag, vinstskatt, förvaltningsmoms, fastighetsavgift, ROT-avdrag, hushållsnära tjänster med mera.

Den förlamade och djupt orättvisa bostadspolitiken måste nu brytas, varför riksdagen bör ge regeringen i uppgift att återkomma med förslag som gör det statliga regelverket konkurrensneutralt mellan upplåtelseformerna.”