Yttrandefrihetskommittén har haft i uppdrag att bland annat ta fram en ny teknikoberoende grundlag för regleringen av tryck- och yttrandefriheten.

 

Resultatet blev Yttrandefrihetsgrundlagen, NYGL, som kommittén sedan jämförde med Tryckfrihetsförordningen, TF, och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, i syfte att undersöka för- och nackdelar med att ersätta grundlagarna med NYGL.

 

I dag lämnade Yttrandefrihetskommittén över sitt slutbetänkande (SOU 2012:55) till justitieminister Beatrice Ask. Där föreslår de att både TF och YGL bör behållas och istället förbättras och förtydligas, då NYGL anses som ännu mer grumlig och osäker i vissa avseenden.

 

En förutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet måste framföras i ett massmedium. Den nya grundlagen skulle då automatiskt bli ”tillämplig på massmedier som ges ut av ett massmedieföretag”.

 

Detta medför dock enligt kommittén problem, eftersom begreppet ”massmedier” inte är helt enkelt att avgränsa.

 

”Det kan t.ex. uppstå situationer när förpackningar används för att sprida information och opinionsyttringar och inte i första hand för att förpacka en vara. Då är de massmedier med den definition som används i NYGL. Det gör tillämpningsområdet otydligt”, skriver kommittén i utredningen.

 

Detsamma gäller begreppet ”massmedieföretag”, då det finns företag som ”sysslar både med spridning och produktion av massmedier och med annan verksamhet”. Enligt Yttrandefrihetskommittén väcker detta frågan om hur stor del av verksamheten som måste jobba med just utgivning av massmedier, om det ska exempelvis vara beroende på antalet anställda eller företagets omsättning.

 

NYGL skapar dessutom osäkerhet när det gäller meddelarskyddet då lagen avgränsar ”den krets till vilka uppgifter kan lämnas” till ”företrädare för massmedier”. Detta är kopplat till de oklarheter som beskrivits ovan.

 

TF och YGL bör därför göras mer tydliga, snarare än att ersättas med NYGL. Kommittén har i utredningen också gjort en översyn av lagarna där man bland annat ändrat YGL så att lagen kan läsas utan hänvisningar till TF.

 

Men Yttrandefrihetskommittén, som bestått av ordförande Göran Lambertz, tidigare justitiekansler och numera justitieråd, och representanter från riksdagspartierna, har dock inte varit eniga.

 

Göran Lambertz reserverar sig mot kommitténs slutsatser och bifogar därför lagförslaget i utredningen. Enligt Göran Lambertz är TF och YGL ”inte anpassade till teknikutvecklingen”, och vill därför helst se att NYGL införs.

 

Läs hela betänkandet här.