Enligt vad som sagt i Januariöverenskommelsen mellan S, MP, KD och C ska lagen om personaloptioner från 2018 utvidgas. Organisationen Företagarna gör på det hela taget tummen upp. Men ser två frågor att lobba med.

förändringarna om föreslås av finansdepartementet
* Företag som omfattas utökas från företag med 50 anställda och en balansomslutning på 80 miljoner kronor till 150 anställda och en nettoomsättning på 280 miljoner.

* Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget

* En personaloption kan ska kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel.

* En personaloption ska kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, men ska först skickas på remiss. En av remissinstanserna är organisationen Företagarna.

– Vi tycker att förslaget i grunden är bra. Vi har varit aktiva i att utöka användningen och göra den mer rättssäker sedan lagen om personaloptioner infördes 2018, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Det kvarstår dock några frågor att jobba, eller kanske lobba, med för Företagarna.

– Det finns en fråga kring att styrelseledamöter inte kan faktura sina arvoden i egna firmor utan som intäkt av tjänst. Det kan bli många styrelseledamöter som inte tycker att det är en så bra lösning.

Företagarnas största invändning gäller dock vilka branscher som ska omfattas av personaloptioner.

– Vi hade sett att man hade lättat på begränsningarna för branscher. Nu gäller inte personaloptioner för till exempel bank, försäkring, juridiska tjänster och gruvdrift. Branschindelningen har utredningen från 2018 hämtat från Storbritannien, men där har man ändrat branschavgränsningen sedan dess. Det finns ju tech-drivna tjänster inom juridik och bank och det missar man nu.