Först tre diagram som visar Sveriges utveckling i förhållande till omvärlden.
läsförståelse
matematik
naturvetenskap
”Det här är en kunskapskollaps för Sverige, som riskerar att påverka vårt land i generationer. Det måste nu mötas med kraftfulla, omfattande reformer på utbildningsområdet och en politisk handlingskraft. Annars riskerar Sveriges ställning som innovativ stormakt att hotas på allvar”, kommenterar Pia Sandvik, vd på Teknikföretagen.
Hon ger förslag:
”Vi behöver reformera gymnasieskolan i grunden. Omvandla STEM-strategin till konkreta, genomförbara reformer. Satsa mer pengar på matematik och naturvetenskap och göra det mer attraktivt att välja dessa ämnen, både som lärare och elever. Sverige behöver också tydliga nationella mål att arbeta mot”.
Almega Utbildning ser utvecklingen som en ”del av ett större mönster där många utbildningssystem pressas av sjunkande resultat och svårigheter att hålla uppe kunskapsambitionerna”.
”De bekräftade resultaten måste tas på största allvar. Men vi behöver också vara noggranna i analysen. När resultaten sjunker i stora delar av OECD och i flera nordiska länder finns det skäl att ställa större frågor om hur skolan möter elevers behov, hur undervisningen stärks och hur vi behåller höga kunskapsambitioner för alla elever”, kommenterar Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.
Almega pekar på att ”nedgången är tydligast i matematik och läsförståelse” och att ”det bör få konsekvenser för vilka reformer som prioriteras”.
”Att läsförståelse och matematik faller är särskilt allvarligt. Det är grundläggande kunskaper som påverkar elevernas möjligheter i alla ämnen och på sikt hela samhällets kompetensförsörjning. Därför måste svaret vara mer undervisning som fungerar, högre förväntningar och bättre stöd, inte kortsiktiga symbolförslag”.
Almega Utbildning gör också analysen att kunskapsarbetet behöver tidigareläggas.
”Det är hög tid att fundera på hur vi stärker elevernas kunskapsstart redan i förskolan. Ska fler elever lyckas i matematik, läsa bättre och utvecklas längre upp i skolsystemet behöver grunden läggas tidigt. Ett stärkt kunskapsfokus kan inte vänta till högstadiet eller gymnasiet”.
Almega Utbildning varnar också ”för att använda Pisa-resultaten som ”grund för förenklade slutsatser om skolans organisation eller olika huvudmän”.
”Ett svagt Pisa-resultat får inte bli startskottet för ännu en förenklad debatt om svensk skola. Vi behöver förstå vilka elever som tappar, varför resultaten faller och vilka åtgärder som faktiskt stärker lärandet. Sverige behöver mindre ryckighet och mer långsiktighet i skolpolitiken”, kommenterar Andreas Mörck.
”För att målet om fler elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska uppnås måste fler barn och unga få upp intresset för matematik och naturvetenskap redan i tidig ålder”, kommenterar Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, slår näven i bordet:
”Det här ett resultat som kräver handling. Vi är förbi tiden med bortförklaringar. Nu krävs åtgärder från politiken och från ansvariga huvudmän”.
Sveriges Lärare anser att utvecklingen i läsförståelse är ”särskilt oroande”.
”Läsning är grunden för nästan all annan kunskapsinhämtning. I en tid när elever möter enorma mängder information och AI-genererat innehåll blir förmågan att läsa noggrant, värdera källor och tänka kritiskt ännu viktigare. Vi måste skydda tiden för läsning, både i skolan och utanför den”.
Liksom Almega Utbildning varnar Sveriges Lärare ”för alltför enkla förklaringar till utvecklingen”, och pekar på att ”pandemins betydelse behöver analyseras vidare och sambandet mellan AI-användning och kunskapsresultat är komplext”.
”Vi ska vara försiktiga med att utse en enskild syndabock. Skärmar, ai eller pandemin kan inte ensamma förklara utvecklingen. Nu behöver vi förstå vad som faktiskt fungerar i de länder som lyckas stå emot nedgången och lära av det”, anser Anna Olskog.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.