FFF-utredningen är här

Utredningen har tittat på hur regeringen kan uppnå målet om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen till år 2030 och lämnade sitt betänkande i dag till energiminister Anna-Karin Hatt (c) där en lång rad förslag presenteras.

 

Totalt har fem områden identifierats där det enligt utredningen krävs stora åtgärder för att göra omställningen.

 

Bland annat handlar det om att planera och utveckla tillgängliga städer för att minska efterfrågan på transporter. Detta kan åstadkommas genom att exempelvis prioritera cyklister och gående och förbättra kollektivtrafiken men också att effektivisera godstransporter i staden och göra dessa ”mindre störande genom ökad samordning”. Ökad ruttoptimering, ökad fyllnadsgrad och längre fordon har enligt utredningen också ”stor potential att minska de längre lastbilstransporterna”.

 

Här föreslås ett ”stadsmiljöprogram” på i storleksordningen 30 miljarder kronor mellan 2015 och 2025. Kommuner som vill ta del av dessa medel för att utveckla sina städer ska kunna teckna ”stadsmiljöavtal” med staten.

 

Utredaren Thomas B Johansson pekar också på att det krävs stora infrastrukturinvesteringar som att förbättra järnvägsnätet och öka kapaciteten på spåren samt att energieffektivisera och även att elektrifiera vägtrafiken.

 

När det gäller biodrivmedel har utredningen tagit fram två förslag. Det ena förslaget handlar om att öka användningen av biodrivmedel genom en utvecklad kvotplikt. Det andra är att stimulera till investeringar i produktion.

 

För att elektrifiera vägtrafiken föreslås bland annat en utbyggnad av ”laddinfrastrukturen”, där laddstationer till exempel sätts ut i samband med ny- eller ombygge av parkeringsplatser.

 

Dessutom föreslås en höjning av energiskatten på dieselbränsle, med 25 öre per liter år både 2015 och 2017 samt 27 öre 2020, däremot ingen höjning av koldioxidskatten. Utredningen föreslår samtidigt en utredning av den långsiktiga beskattningen av vägtrafiken, där exempelvis kilometerskatt och koldioxidskatt behandlas, då drivmedelsskatter bedöms som få allt sämre styrningseffekter ju energisnålare fordonen blir.