Ekonomistyrningsverket, ESV, presenterade i förra veckan sin budgetprognos för september 2012, som visar att trots en stark BNP-tillväxt under första halvåret väntas tillväxten för helåret 2012 växa med endast 1,5 procent.
 
Den svaga konjunkturen väntas ge ett underskott i de offentliga finanserna på -20 miljarder kronor i år, eller 0,6 procent av BNP, och 0,3 procent nästa år.
 
Enligt ESV finns det därmed inget utrymme för ofinansierade reformer.
– Vi har stora underskott i de offentliga finanserna, och de indikatorer som används för att se hur man når upp till överskottsmålen visar att vi inte når upp till målen, förklarar Håkan Jönsson, prognoschef på ESV.
 
I denna beräkning, tillägger han, har verket dessutom inte tagit in eventuella reformer som regeringen flaggat för.
– Ser man strikt till regeringens överskottsmål finns det inga pengar. Men sedan förstår vi att regeringen gör andra överväganden också.
 
De svaga offentliga finanserna beror enligt Håkan Jönsson på att regeringen ”under flera år har sänkt skatterna, men inte minskat utgifterna i tillräckligt hög omfattning”.
 
Är er prognos inte för dyster då?
– Jag såg någon kommentar om att ESV är dystrare än andra. Kanske ligger det på marginalen något i det, men jag har svårt att tro att man kan ha en sådan optimistisk bild att de offentliga finanserna i prognoserna skulle visa överskott eller att det skulle komma upp till de nivåer som överskottsmålen stipulerar.
 
Håkan Jönsson fortsätter:
– Jag tror den grundläggande skillnaden mellan oss och regeringen är att regeringen ändå anser att det finns andra skäl som gör att det är värt att under en tid underskrida överskottsmålen.
 
Riksbanken sänkte nyligen reporäntan – påverkar det något?
– Nej, egentligen inte. Nu råkar det vara så att vi, och många andra, hade en bana som innebar att reporäntan skulle vara oförändrad resten av året. Att det nu sänks påverkar inte prognosen på så vis att den omkullkastas, utan de stora linjerna i prognosen finns kvar