Den 13 december tog EU ett stort steg mot mer ansvarsfullt företagande. Efter långa förhandlingar nåddes en politisk överenskommelse om ett nytt direktiv som reglerar företags ansvar: Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det nya regelverket ställer höga krav på företag att se över sina värdekedjor så att de tar hänsyn till såväl affären som människorna och planeten.
Direktivet gör det obligatoriskt för stora företag att genomföra en så kallad due diligence-process för att identifiera och hantera risker för mänskliga rättigheter och miljö i hela värdekedjan. En due diligence är en mer omfattande process än vad som kan anses ingå i ett företags löpande compliance-arbete. Att göra en riskanalys avseende påverkan på mänskliga rättigheter är många svenska företag ovana vid och talar om som en stor utmaning. Det kan upplevas som svårt, inte minst på grund av risken för målkonflikter när dagens affärsmodeller utmanas och kraven ökar på att ta ansvar i värdekedjorna.
Dessutom kräver direktivet att företag kommunicerar resultatet av sina due diligence-processer. Det innebär stora möjligheter för de företag som vågar gå före och göra mer än att nätt och jämnt uppfylla kommunikationskravet.
Strategiskt hållbarhetsarbete handlar inte om att bli färdig med alla eventuella problem innan det är dags att kommunicera – tvärtom. Transparent, empatisk och handlingskraftig kommunikation bygger förtroende för varumärket. Öppenheten vaccinerar verksamheten mot kriser genom att lämna mindre till granskare att avslöja och gör det möjligt att ta en lönsam tankeledande position. Att låta bli att berätta om brister och utmaningar av rädsla för att få kritik är en mycket vanlig, och mycket mänsklig, men olycklig tankevurpa.
Nio av tio svenskar, 90 procent, tycker att det är ganska eller mycket viktigt att svenska företag arbetar aktivt med mänskliga rättigheter, som att det inte förekommer barnarbete bland underleverantörer. Det visar en Verian-undersökning (tidigare Kantar Sifo) gjord på uppdrag av oss på Westander. Företag som berättar om sitt due diligence-arbete på ett transparent sätt visar alltså att de agerar i linje med vad människor vill.
Vi ser en tydlig risk för att lagstiftningen leder till att företag fastnar i administration, regelefterlevnad och datainsamling, samtidigt som de stryper sin hållbarhetskommunikation. Det vore ett allvarligt misstag. Att minska sin negativa påverkan och säkerställa regelefterlevnad är alltmer en hygienfaktor i modernt företagande. Det ska inte stå i motsats till att våga driva det strategiska hållbarhetsarbetet vidare och berätta öppet om framgångar och utmaningar.
Vi vill dela med oss av sex tips på hur företag kan förvandla regelbördan till en möjlighet att utveckla affären:
* Gå före. Gör en riskanalys över mänskliga rättigheter redan nu. Det finns få skäl att vänta på lagstiftningens nya krav. Det är de aktörer som visar vägen som bygger förtroende.
* Inkludera brett. Kartlägg vilka människor ni påverkar genom er verksamhet. Kommunicera med dem och inkludera dem i både analysen av och lösningen på era utmaningar. Det visar att ni tar er omställning på allvar.
* Gör det lätt att anmäla. Det måste vara enkelt för den som upptäcker en brist att rapportera in den. Det driver ert hållbarhetsarbete framåt, stärker tilliten och visar att ni är öppna för granskning.
* Kommunicera löpande. Vänta inte med att berätta vad ni gör och vad ni vill förändra. Att löpande vara transparent med utmaningar och åtgärder tidigt minskar risken för att brister i arbetet med mänskliga rättigheter leder till en förtroendekris.
* Ta initiativet när ni upptäcker brister. Förekom negativ publicitet genom att ta initiativet och kommunicera proaktivt när ni upptäcker brister och utmaningar. Fall inte för frestelsen att sitta still i båten och hoppas att ingen märker något.
* Samarbeta. Kroka arm med andra. Att dela kunskap, ställa krav på varandra och kommunicera gemensamt när ni gör förändringar och framsteg gör förändringsarbete mer effektivt i hela värdekedjan.
Den som vill vara trovärdig i sin hållbarhetskommunikation måste också vara öppen kring utmaningar och vilka åtgärder som sätts in för att tackla dem. Framsynta företag har ett gyllene läge att använda de nya kommunikationskraven till sin fördel redan innan lagen kräver det. Samtidigt som ni som företag driver hållbarhetsarbetet framåt stärker ni varumärket, inspirerar andra aktörer och hjälper konsumenter att göra mer medvetna val.
Kajsa Ljungberg, pr-konsult, Westander Hållbarhet (till vänster i bild)
Amelie Kvarnström, pr-konsult, Westander Hållbarhet (höger i bild)
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.