Möjligheten till skattedrivna upplägg med så kallade räntesnurror och skatteparadis fick stor uppmärksamhet i media när det framkom att företag verksamma i välfärdssektorn genom sådana upplägg helt undslapp beskattning. Skatteverkets granskning talar för att användandet av sådana ränteupplägg är spritt i många typer av företag och att de undergräver såväl bolagsskattebasen som rättvisan i skattesystemet.
Därför föreslår regeringen i höstens budget nya regler som ska begränsa möjligheten till den här typen av upplägg.
Företag som är verksamma i Sverige bör betala skatt här och skattemoralen ska vara hög bland såväl företag och privatpersoner som i den offentliga sektorn. Redan 2009 skärpte regeringen reglerna för ränteavdrag, det vill säga minskade möjligheten för företag att skatteplanera med ränteavdrag. När nu ytterligare ränteavdragsbegränsningar behöver genomföras sänks samtidigt bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Sänkningen kompenserar för det ökade skatteuttaget på cirka 8,8 miljarder kronor till följd av de skärpta reglerna och ger utöver det en lättnad på cirka 7,6 miljarder kronor, vilket förbättrar förutsättningarna för jobb och investeringar i Sverige.
Det är viktigt att företag betalar sina skatter, det gäller inte minst de som verkar i välfärdssektorn. Det faktum att de företag som får sina intäkter från välfärden inte själva är med och betalar skatt skadar allvarligt förtroendet för hur välfärden fungerar. På samma sätt är det viktigt att kommuner, landsting och hela den offentliga sektorn har hög skattemoral och agerar som föredömen. Finansdepartementets bedömningar visar att det finns betydande risker att ränteavdragen skulle öka drastiskt om reglerna inte ändrades och därmed skulle såväl intäkterna från som legitimiteten för bolagsskatten urholkas.
Skärpningarna som gjordes 2009 innebar att företags möjligheter att dra av räntor för interna lån vid interna förvärv begränsades, det vill säga när företag inom en koncern lånar av varandra för att köpa företag av varandra. Sedan dess har företag fortsatt ta allt större interna lån även med andra motiv. Regeringen föreslår därför att reglerna ska omfatta alla interna lån. För att skydda skattebasen föreslår regeringen också att ränteutgifter för interna lån aldrig får dras av om mottagaren av räntan har sin hemvist i ett så kallat skatteparadis. Därmed begränsas möjligheten för skattedrivna upplägg med så kallade räntesnurror, som något förenklat går ut på att en koncern lånar pengar internt inom koncernen och med hjälp av ränteavdrag ser till att vinsten förs över till en del av koncernen som beskattas lågt eller inte alls, t.ex. i ett så kallat skatteparadis.
Det finns en tydlig internationell trend att begränsa möjligheterna att göra ränteavdrag, bl. a. har Nederländerna, Danmark, Tyskland och Spanien infört ränteavdragsbegränsningsregler under senare år och i Finland pågår det ett sådant arbete. Tack vara Sveriges relativt starka offentliga finanser till följd av en ansvarsfull krispolitik kan det svenska regelverket skärpas utan att villkoren för investeringar totalt sett försämras. Tvärtom får de företag som inte använt den här typen av skattedrivna upplägg bättre villkor till följd av den sänkta bolagsskatten.
Under hela processen med att skärpa reglerna har regeringen beaktat de synpunkter som förts fram från till exempel kommunsektorn och näringslivet, bland annat rörande rättssäkerhet och förutsägbarhet, vilket har lett fram till det förslag som nu presenteras. Arbetet med att förbättra villkoren för företagen kommer dessutom att fortsätta. I början av 2011 fick Företagsskattekommittén i uppdrag att se över bolagsbeskattningen. I uppdraget ingår bland annat att undersöka olika möjligheter för att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Kommittén ska undersöka om det är lämpligt att ta fram mer generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen. Utifrån resultatet av kommitténs arbete kan det bli aktuellt med fler förändringar.
På det hela taget får Sverige nu effektiva ränteavdragsbegränsningar, som har tagits fram på kort tid. Kommuner och välfärdsföretag har utöver lagstiftningen också ett etiskt ansvar gentemot skattesystemet. Med det nya regelverket stänger vi dörren till skatteparadis och motverkar aggressiv skatteplanering. Det ska vara hög moral samt ordning och reda i skattesystemet.
Anders Borg, finansminister.
Utvalda kategorier

Rolf van den Brink
DO JOBB
Näringspolitisk utredare till Sveriges Åkeriföretag
Sveriges åkerinäring är en av landets största och mest betydelsefulla näringar, en motor för hela näringslivet som säkerställer att varor och tjänster når fram varje...
IR-ansvarig till Academedia
AcadeMedia är det största oberoende utbildningsföretaget i norra Europa med verksamheter i Sverige, Norge, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Polen och Finland. Bolagets storlek skapar trygghet och ger...
Skribent och hållbarhetsrådgivare till Solberg
Är du en skicklig skribent med djup kunskap inom hållbarhetsrapportering och redovisningstekniska detaljer? Brinner du dessutom för kommunikation så kan det här vara rollen för...