Anders Borg (m) föreslår skattehöjningar på 9 miljarder

Tillväxten i svensk ekonomi börjar nu normaliseras och underskotten kommer gradvis att övergå till balans och överskott. Det meddelade finansminister Anders Borg (m) på en pressträff i dag där han presenterade regeringens finansprognos.

 

Under 2015 och 2016 väntas BNP växa med 3,5 respektive 3,7 procent samtidigt som sysselsättningen fortsätter öka med mellan 0,9 och 1,2 procent per år. Arbetslösheten bedöms minska från 7,7 procent 2014 till 5,9 procent 2018.

 

För 2014 bedöms det finansiella sparandet hamna på ett underskott på 1,9 procent för att därefter sakta nå balans och överskott på 1,1 procent 2018.

 

Exakt hur stort budgetunderskottet blir berättade Anders Borg inte på presskonferensen, annat än att det "handlar om ett antal miljarder".

 

Som regeringen tidigare meddelat måste reformer från och med nu finansieras ”krona för krona”. För att skapa utrymme för reformer föreslår Anders Borg i dag ett antal skattehöjningar, som han tidigare flaggat för.

 

– Huvudslutsatserna är att vi går in i en ny fas när det gäller finanspolitiken. Blickar vi över åren 2014 till 2018 går vi från en fas där det varit centralt att stabilisera ekonomin med stimulanser till en ny fas där tillväxten bör få genomslag på offentliga finanser, så vi på nytt bygger upp i ladorna och de skyddsvalar vi behöver för att skydda svensk ekonomi, sade han på pressträffen.

 

Det handlar om ännu en höjd fordonsskatt på 200 kronor för en genomsnittlig bensinbil och 500 kronor för en genomsnittlig dieselbil, vilket skulle ge 12-18 procent högre skatt. Detta beräknas ge cirka 1-1,5 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. 

 

En höjning av punktskatten på tobak, öl och vin beräknas ge sammanlagt drygt 0,8-1 miljarder kronor per år mellan 2015 och 2018. Förslaget skulle innebära att priset på en flaska öl på 0,5 liter ökar med 29 öre och en flaksa vin på 0,75 liter på 1,08 kronor.

 

Regeringen vill också sänka avdraget för pensionssparande från 1 000 till 200 kronor per månad 2015 och helt slopas 2016. Detta skulle ge 2,9 respektive 4,6 miljarder kronor för 2015 och 2016. Enligt regeringen är det främst de med högre inkomster som påverkas av detta. Förslaget gäller dock inte pensionsrätt i anställningen eller har inkomst av aktiv näringsverksamhet.

 

Möjligheterna till gruppregistrering för mervärdesskatt ska också tas bort. Detta innebär ökade skatteintäkter med omkring 0,4 miljarder kronor. Bidragsdelen i studiemedlet ska också sänkas med 300 kronor per studiemånad. Istället höjs lånedelen med cirka 1 000 kronor per studiemånad, som bedöms kunna leda till utgiftsminskningar på cirka 0,8 miljarder kronor årligen och ge bättre möjligheter att fokusera på studierna enligt regeringen. Dessutom kommer studielån som tas från och med 2015 inte skrivas av från 68 års ålder. Detta ska minska utgifterna med cirka 0,35 miljarder kronor årligen.

Samtidigt föreslås en minskad ökning av anslagen för myndigheternas verksamhet, vilket skulle frigöra cirka 0,3 miljarder kronor 2015 och därefter 1,1 miljarder kronor årligen.