Julia Agha ger en bild utifrån redaktionens dagliga interaktion med Alkompis läsare via telefon, sms och mejl) samt via kommentarer på sociala medier.

”Utöver detta har vi arrangerat ett panelsamtal med religiösa ledare, juridiska experter och representanter från civilsamhället för att diskutera senaste tidens koranbränningar. Det är inte representativt för alla Sveriges muslimer, och inte ens för Sveriges arabisktalande muslimer, men det kanske ger en fingervisning”, berättar Julia Agha, via mejl.

Vilka är de vanligaste uppfattningarna om koranbränningarna?
Koranbränningarna uppfattas som en förolämpning mot islam och muslimer i Sverige. Många ser det som en manifestation av islamofobi, som också upplevs ha ökat stadigt under de senaste åren”.

Hur diskuteras yttrandefrihet?
Många uttrycker att yttrandefriheten har utnyttjats för att provocera och förolämpa vissa grupper i Sverige. De är dock samtidigt måna om att försvara lagen om yttrandefrihet, eftersom den skyddar den kulturella och religiösa friheten och mångfalden i det svenska samhället”.

Vad tycker Alkompis läsare behöver göras, hur ska regeringen agera?
En del förordar en ändring eller ett tillägg till ordningslagen eller lagen om hets mot folkgrupp, för att förhindra viss typ av koranbränningar där det kan anses tydligt att syftet är att förolämpa muslimer”, berättar Julia Agha, och vidare:

”En stor del kräver att regeringen ska ta till större åtgärder för att helt stoppa sådana handlingar, och de kritiserar ’den statliga tystnaden’ som rådde under lång tid. I panelsamtalet som Alkompis arrangerade, beklagade sig några religiösa ledare också över att det fattades direkt dialog med regeringsföreträdare om krisen”.

Julia Agha lägger till:

”Samtidigt finns det en minoritet som tycker att man ska ignorera bränningarna helt. Den gruppen anser att de som bränner koranen vill provocera muslimer och lura in dem i ett negativt agerande. Det finns också vissa som har valt att svara på bränningarna med att sprida kunskap om islam och samla in donationer för att bygga moskéer”.

Hur ser läsarna på de arabspråkiga ländernas agerande?
Alkompis har publicerat flera artiklar och intervjufilmer där vi har förklarat hur olika myndigheter i Sverige fungerar, hur yttrandefrihetslagen ser ut, osv. Tyvärr verkar det ha varit svårt för personer med lite kunskap om Sverige att kunna ta till sig sådan information. Alkompis har också anklagats för att vara ett mediehus som går statens ärenden, och därmed har vi fått en del negativa kommentarer”.

Hur engagerar frågan om koranbränningarna läsarna?
Det finns ett stort intresse kring frågan, både vad gäller politiska uttalanden och diplomatiska krisen, såväl som den mer inhemska debatten om lagförändringar och reaktioner”.

Hur samstämmiga är läsarna kring koranbränningarna?
Det finns ingen tydlig konsensus bland läsarna om koranbränningarna. De flesta tar avstånd och ogillar starkt koranbränningar, vissa tycker helt att de borde förbjudas, och så finns det en mindre grupp som tvärtom försvarar handlingen. En del menar att de helt enkelt borde ignoreras, och tycker inte att media borde bevaka dem.

Hur är tonläget i diskussionerna?
Tonen är oftast arg, frustrerad och ibland mer ledsam. Det finns en del som skriver hatiska kommentarer men också andra som försöker lugna ner folk och trösta dem”, berättar Julia Agha.