25 fackrepresentanter om spionage och lojaliteter i styrelserna

Över en natt slutade han. som verkstadstekniker för att bli IF Metalls representant i styrelsen för verkstadskoncernen Sandvik. Sedan 1973 har Sverige som ett av få länder en lag om fackförbunden har rätt att utse representanter i bolagsstyrelserna.
Inte sällan innebär det stora omställningar när de anställda lämnar fabriksgolven för att ta plats bland internationella styrelseproffs. Tomas Kärnström minns sitt första styrelsemöte.

– Det var en stor utmaning att träffa människor jag inte hade träffat tidigare. Mötet var väldigt formellt.

Med sina 44 år är Tomas Kärnström en yngling jämfört med sina fackliga kollegor i styrelserummen. Enkäten visar att medelåldern ligger på 53 år. Fackförbunden släpper inte in gröngölingarna i styrelserummen. I snitt har de jobbat i facket i 23 år. Tomas Kärnström och de andra männen utgör 75 procent av de fackliga representanterna.
De fackliga styrelseledamöterna har suttit i styrelsen i närmare tio år och en stor majoritet anger att de vill sitta så länge de har förtroende. Då anser de också att uppdraget i nämnd ordning är utvecklande, stimulerande och ansvarsfullt. Få anser att uppdraget är stressigt eller krävande. Enkäten visar att fackets största utmaning i styrelsearbetet är att hantera lojalitetskonflikter. Som styrelseledamöter får fackets representanter vara med om beslut som kan slå mot medlemmarna.

– Det är lite svårt det där. Klart att man får gliringar från arbetskamraterna som undrar om man varit med och beslutat igen, säger Tomas Kärnström.

Undersökningen visar att fackliga styrelserepresentanter ofta får ta del av information som inte får spridas även om den har dramatiska konsekvenser för medlemmarna. ”Man kan hamna i en lojalitetskonflikt. Får jag veta att de ska lägga ner på en ort kan jag inte prata med medlemmarna om det. När beslutet kommer säger de: ’Har du vetat om det här? ’Ja, i tre månader’”, säger en fackrepresentant.

Även Tomas Kärnström har lojalitetskonflikter att hantera.

– Eftersom jag sitter som en insider i ett börsbolag är det lagreglerat vad jag får säga. Om bolaget inte kan lita på oss fackliga representanter ser de till att vi inte får någon information. Vi måste välja om vi ska ha insyn eller inte.

Flera av fackrepresentanterna i enkäten anser att de är företagsledningens enda kanal till arbetarna på golvet.
”Många tror att inte facket spelar någon roll. Men vi är de enda i koncernen som har information om hur det fungerar på golvet”, säger en fackrepresentant.
Flera fackrepresentanter anser att fackets kunskaper om vad som händer på företaget skapar balans med den övriga styrelsens makt som är direkt kopplad till bolagets ägare.
”De sitter på det ekonomiska kapitalet. Vi sitter på humankapitalet”, säger en fackrepresentant.
Men det är inte bara företagsledningen som använder sig av facket som ett slags spionkanal in mot de anställda. Fackföreningarna samarbetar också om att kartlägga företagsledningarna.
”Vi kollar alltid upp de som ska komma in i styrelserna. Vi har ett jättebra nätverk”, säger en fackrepresentant.
Många fackrepresentanter vittnar om att fackets makt är begränsad. Facket är minoriteter i styrelserna Knappast ett tecken på att lagen om styrelserepresentation fungerar fullt ut.

Tomas Kärnström tycker trots allt att lagen är bra.

– Smarta företag kan hantera den bra. Både fack och ägare har gemensamma intressen. Vi lever ju alla på att skapa bra företag.