Slutbetänkandet innehåller 55 förslag, bland annat ett nytt sätt att räkna skosgbrukets klimateffekt, regeländringar som uppmuntra till gödslings av skog och införsel av andra träslag samt utökade möjligheter att upphäva naturreservat.
”Att öka tillväxten i de svenska skogarna är en av de viktigaste skogspolitiska utmaningarna och betänkandet föreslår viktiga verktyg för att göra det. Utredningen stärker dessutom förutsättningarna för en fortsatt konkurrenskraftig skogsnäring som levererar stora värden för ekonomi, sysselsättning och klimat även i framtiden”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Och vidare:
”Den svenska skogspolitiska modellen har tjänat Sverige väl ur flera perspektiv. Det har genererat stora värden för ekonomi, välfärd, tillväxt och klimat. Förslagen i betänkandet ger välkomna förenklingar, flexibilitet och ökad förutsägbarhet för att göra just detta även framöver”.
Skogsindustrierna ”understryker vikten av att resultatet av utredningen nu blir till en sammanhållen och utvecklad skogspolitik tillsammans med utfallet av andra pågående processer” och nämner särskilt Artskyddsutredningen och Miljömålsberedningens uppdrag.
LRF Skogsägarna hyllar också slutbetänkandet då förslagen ”skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt och tryggt skogsbruk för Sveriges över 300 000 enskilda skogsägare” samt ”stärker investeringsviljan – både i produktionshöjande åtgärder och i naturvård – vilket i sin tur möjliggör att det svenska skogsbruket kan leverera mer förnyelsebar råvara till klimatsmarta produkter”.
”Om skogsutredningens förslag blir verklighet kan skogen även i framtiden möta upp den ökande efterfrågan på förnyelsebara klimatnyttiga material och biobränslen”, kommenterar Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna och vice förbundsordförande för LRF.
LRF gillar också det nya klimatmåttet som föreslås eftersom det ”bättre speglar skogens verkliga klimatnytta och ger ett mer vetenskapligt grundat underlag för klimatpolitiken”.
Naturskyddsföreningen är dock ”skarpt kritisk till många av förslagen i utredningen”.
”Skogsutredningen är en missad chans att reda ut konflikterna i skogen och skapa förutsättningar för ett hållbart skogsbruk. Utredaren föreslår tvärtemot naturens behov att miljöskyddet ska försvagas och skogsbruket intensifieras. Sveriges skogsekosystem är under hård press och utvecklingen för miljön i skogen är negativ, och det behövs verkligen en ny skogspolitik som värnar naturen och stärker skogens klimatnytta. Vi behöver stoppa naturkrisen, inte förvärra den”, kommenterar Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.
Hon anser att det utredaren föreslår är ”raka motsatsen” till vad skogen behöver.
”Utredaren väljer att kalla det aktivt skogsbruk, men vad förslagen handlar om är ett intensifierat skogsbruk. Den höga intensiteten i skogsbruket är själva orsaken till den utarmning av skogslandskapet som skett och den förlust av biologisk mångfald som pågår. Att påstå att skogsbruket behöver intensifieras ytterligare för den biologiska mångfaldens skull är faktiskt helt uppåt väggarna. Skogen behöver mer skydd och ökad hänsyn i brukandet så att naturen får en chans att återhämta sig”.
WWF skriver att ”utredarens förslag tyvärr inte är förvånande”.
”Förslagen har till viss del nyanserats men många pekar i en negativ riktning och andra är otydliga om hur de kommer landa. Men sammantaget är utredningen ett slag mot naturen där intensiv skogsproduktionen prioriteras före biologiska och sociala värden”, kommenterar WWFs skogsexpert Peter Roberntz.
WWF vänder sig bland annat emot att kalhyggesbruk ”ska fastställas legalt som dominerande skogsbruksmetod genom att klassas som ’sedvanligt skogsbruk’”.
WWF tycker att slutbetänkandet inte håller vad gäller hållbarhet.
”Svensk skogsnäring och -politik skulle kunna vara ett flaggskepp inom hållbarhet men med denna utredning försitter man chansen. Den är bara ett tecken på att svensk skogspolitik behöver en total översyn”, kommenterar Peter Roberntz.
Utvalda kategorier

Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.