IF Metall attackerar Vision: De rundar märket

”Tyvärr verkar det också finnas några fackförbund som lyssnar på arbetsgivarnas locktoner om att kringgå industrins normering”.

 

Så stod det att läsa i det debattinlägg som industriförbunden Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livs och GS skrev under rubriken ”Kaos i lönebildningen riskerar att förstöra den svenska modellen”.

– Det vi menar är att man inom delar av offentliga tjänstemannasektorn under ett antal år har accepterat sifferlösa avtal och dessutom tycker att det är bra. Man har även kollektivavtal utan siffersatta lönehöjningar, förklarar Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall.

 

Agerandet drabbar andra förbund, anser Anders Ferbe.

– På kort sikt gynnar det den enskilda medlemsgruppen. Problemet är att andra offentliganställda missgynnas när SKL (arbetsgivarorganisation för Sveriges kommuner och landsting) säger att de på totalen ska stå upp för industrimärket.

Detta innebär att SKL förbundit sig att hålla kostnaderna nere i nivå med den löneökning industrifacken förhandlar sig fram till, det så kallade industrimärket.

– Vi (industriförbunden) pekar på att det finns en betydande risk för att detta undergräver den lönebildning vi har.

– Det är Vision som skriver sifferlösa avtal i syfte att runda märket. Vi tycker inte att det är bra. Det finns en risk att normeringen som tjänat oss så väl i många år riskerar att fallera.

Är det inte så att Visions löner ligger efter era och nu vill de komma i kapp?

– Om det hade vart så enkelt. Det bygger på att lönernas påverkan på industrins konkurrenskraft saknar betydelse. Då hade alla kunnat ta ut de löneökningar de har behov av. Idén med märket är att vi fastställer den möjliga ökningen som finns utan att försämra industrins konkurrenskraft.

Är det inte så att löner för kvinnodominerande yrken ligger efter industrins? Hur ska kvinnor komma ifatt om alla måste underordna sig märket?

– Det är en sanning med modifikation. Om det är någon som är löneledande så är med målare och elektriker i fackförbunden inom 6F, som har betydligt högre löner än oss. De ifrågasätter också märkets betydelse. Många grupper inom kommun och landsting ligger betydligt över industriarbetarsnittet. Vi identifierar kvinnodominerade sektorer och yrken som är värdediskriminerande, som undersköterskorna. Där stöder vi Kommunals krav på ökningar till undersköterskor , men det ska ske inom märket.

Anders Ferbe målar upp alternativen:

– Den andra varianten är att vi har löneökningar som baseras på den inhemska sektorn. Teoretiskt kanske det går att hitta ett högre lönekostnadsutrymme genom att kompensera lönehöjningar med höjda priserna. Eller också lägger vi märket på kommun och stat och det innebär att höjda löner betalas med höjda skatter. I båda fallen blir vi alla fattigare, säger Anders Ferbe.