LRF vill sätta press på kommuner om skollunch

Enligt Skolmatens vänners undersökning, som genomförts av Fredrik Erfelt på analysföretaget Argument, är glappet mellan de kommuner som satsar minst resurser på skolmaten och de som lägger mest stor. Under 2013 ligger genomsnittet på nästan 10 kronor per måltid men kostnaden spänner mellan mindre än 7 kronor per måltid och drygt 14,50 kronor. 

 

– Med tanke på den högljudda debatt om matens kvalitet som vi ser i medierna och i samhället i övrigt är det märkligt att vi inte ser så stora skillnader i kostnader jämfört med den undersökning som vi gjorde förra året, säger Annika Unt Widell, inhyrd projektledare. 

 

De kommuner som antagit ett politisk kostprogram lägger i allmänhet mer pengar på skolmaten än de kommer som saknar en kvalitetspolicy, konstaterar Annika Unt Widell.

 

– För oss är det viktigt att matens kvalitet diskuteras. Hur ska maten vara och vad får den lov att kosta? Det är frågor som varje kommun måste sätta på pränt och göra ett kostpolitiskt program. Det kan handla om mål kring ekologiska råvaror eller andra aspekter. Det viktigaste är att det finns en tydlig policy. 

 

I undersökningensmaterialet går det att jämföra kommuner och att resultaten benas ut kommunvis gör det enkelt för lokala medier att hitta en lokal vinkel. 

 

För Annika Unt Widell råder det inga tvivel om att 2014 års val blir ett skolmatsval. Hon tycker att det faktum att det är skolmaten som är temat för årets satsningar inom landsbygdsminister Eskil Erlandsssons projekt Matlandet är ett bevis på det. Själv sitter hon med i Matlandets expertråd. 

 

– Det är ett skolmatsår i år och Eskil Erlandsson äter skolmat varje vecka. Frågan har verkligen hamnar högt på den politiska agendan. 

 

– Det får du nästan fråga LRF om. Men det handlar inte om flera miljoner kronor, vi är en ganska liten verksamhet. Pengarna går framför allt till kommunikation och till att ta fram undersökningar. 

 

Oscar Örum