Vilka demografiska scenarier ser du på 10-20 års sikt, vilka är vi då?
– Hotet att väldigt stora grupper människor som staten behöver försörja har debatterats mycket sedan slutet av 80-talet. När jag började titta närmare på det, verkade hotet överdrivet. Fler människor kanske behöver försörjas, men det finns också många verktyg som kan hantera det och intuitivt är det positivt att människor lever längre, säger Stefan Fölster.
 
Han ser bevis för att demografin inte hotar välfärden.
 
– Sedan slutet av 80-talet har andelen pensionärer ökat en hel del. Ändå har Sverige förmått att sänka skattetrycket  en del och behållit välfärdstjänsterna på ungefär samma nivå. Det reser frågan om det inte går att lösa demografiutmaningarna bättre än många tror.
Stefan Fölster pekar ut den första riktigt stora demografiska utmaningen.
– Många som tidigare har gått i pension börjar närma sig äldreomsorgsåldern. Fram till 2030 ökar de från 500 000 till 800 000. Det innebär förstås att många fler behöver tas om hand  om.
En annan utmaning som Stefan Fölster pekar ut är att få in flyktingar i arbete.
– Det är oklart hur snabbt vi kan få in dem på arbetsmarknaden. Men det är en fråga om hur vi hanterar det.
Stefan Fölster anser att det krävs ett antal ”drastiska” reformer för att klara demografins utmaningar.
– Det som är uppenbart är att höja pensionsåldern. För den som ändå väljer att gå tidigare betyder det lägre pension.
Ett annat reformområde som Stefan Fölster ser som nödvändigt är att undanröja hinder för digitalisering.
– I princip är det möjligt att täcka de ökande kostnaderna för demografin med smart digitalisering. Men det finns många organisatoriska hinder till exempel inom äldreomsorgen där det finns många olika digitaliseringstekniker som inte är science-fiction, men som ännu inte införts.
– Till 2030 går det att med smart digitalisering att spara 30 procent av kostnaderna, säger Stefan Fölster och hänvisar till en McKinsey-rapport.
– Då ska man inte tänka sig robotar som går omkring i äldrevårdskorridorer utan att de äldre har en Ipad som de kan prata med sjuksköterskor och läkare med i stället för släpa sig i väg med Färdtjänst och remitteras runt i sjukvården. Det skulle förbättra snarare än försämra de sociala kontakterna. Det skulle spara väsentliga kostnader. Och ännu viktigare, det går att höja kvaliteten längs vägen.
Den tredje gruppen reformer som behövs är att få folk i arbete så att någon kan betala för välfärden, anser Stefan Fölster.

– Välfärdstjänsterna tillsammans står bara för en tredjedel av de offentliga utgifterna. Det visar att det går att upprätta välfärdstjänster även om man måste dra ner på annat, som vi gjorde i Sverige när sjukskrivningarna ökade mycket. Då gjordes ett tydligt val att dra ner på sjukpenningen och förtidspensionen och att även strama upp reglerna för att värna välfärdstjänsterna. Så kan jag tänka mig att Sverige för i framtiden och väljer att välfärden är viktigare än transfereringsnivån och även inför vissa ändringar av bidragssystemet för att öka arbetsdeltagandet.

En viktig pusselbit som Stefan Fölster lyfter fram är utbildningssystemet.
– Det fungerar inte bra och det måste göras om för att öka arbetsdeltagandet, det gäller den vanliga gymnasieskolan, som inte fungerar tillräckligt bra, men också för flyktinggruppen som möts av en mängd moment 22-situationer innan de kan utbilda sig. Vi behöver ett lärlingssystem som det i Tyskland där flyktingarna kommer in i jobb och lär sig språket. Vi har ett embryo nu, men har inte kommit alls lika långt som i Tyskland.
Stefan Fölster tror att digitalisering kan vara ett av svaren på utbildningssystemets demografiska utmaningar.
– Digitala plattformar kan vara lösningen för grupper, ofta pojkar, som har problem med vanliga skolan och lärare.
 
Frågan är då om det politiskt går att genomföra reformerna som behövs trots att väljarkåren förändras demografiskt och att de äldre prioriterar sina frågor?
– Det var farhågan redan på 80-talet att det fanns reformer som skulle vara politiskt omöjliga att genomföra. Men som jag ser det är svenskar beredda till stora reformer. Pensionärsgrupper kanske till stora delar inte är nöjda med höjd pensionsålder, men om det blir väldigt tydligt att det annars blir nerdragen pension, kan pensionärerna förmodligen ändra inställning. På bara två år, 2004-2006 ändrade majoriteten inställning till sjukskrivning ordentligt.

När det kniper är svenskar beredda till stora reformer.

Sverige ligger ”hyggligt till” när det gäller digitaliseringen av välfärden, men det finns andra länder att studera.
– Det finns amerikanska huvudmän i sjukvården som ligger 10 år längre fram, som Kaiser Permanente som når lysande resultat i äldreomsorgen och nederländska aktörer som har byggt byar där dementa kan gå runt i ett eget samhälle och gå i affärer utan att gå vilse.