När misstron till systemet ökar så ökar också behovet av egna system. Frågan är om Bitcoin och andra kryptovalutor kommer att skjuta i höjden när (om) Brexit går igenom? Undrar Elin Nilsson.
Jag minns EU-valet 2009, det var ett år innan jag själv fick rösta men jag följde ändå partierna och den politiska debatten rätt intensivt. Det roliga är att det jag minns allra starkast är hur mycket jag skrattade åt Piratpartiet. Inget illa ment men jag tyckte att det var så himla märkligt att folk hypade ett parti så mycket vars hjärtefråga var att få ladda ner saker. Det var i alla fall vad jag trodde då att de sysslade med. Och oavsett vad så inser man ju idag att det fanns en del saker som de fattade före oss andra som låg efter på internet-fronten.
Den före detta partiledaren Rickard Falkvinge berättar den 29 maj 2011 att han satsat hela sitt livs besparingar på kryptovalutan Bitcoin. I ett blogginlägg beskriver han i detalj varför, det inleds med: ”These past days, I have done a lot of thinking about bitcoin that ended up with me investing all of the money I had saved and all that I can borrow into the currency. Here’s why.”
Tänk om man inte skrattat åt dem och läst hans blogg istället. Tänk om man hade följt hans exempel. Då hade man kunnat casha ut 1 000 x pengarna, som han sedan gjorde. Jag inser mer och mer idag att det finns framtidsspaningar från Piratpartiet med oerhört mycket rätt – där vi andra inte riktigt hängt med om man säger så.
Och nu bubblar kryptovalutorna upp som ett hett ämne igen i och med Brexit, efter en tids vila på lägre nivåer. Den 2 april hade kursen rusat upp 20 procent, den högsta nivån på fyra månader. Anledningen sägs vara att en mystisk köpare lagt en order på mångmiljonbelopp. Frågan är om det spinner vidare nu när Brexit knackar på dörren?
Det sägs ha börjat efter finanskrisen, för 10 år sedan när misstron mot bankerna och hela det finansiella systemet var som starkast. Människor ville inte lägga sina pengar under madrassen, utan föra över dem digitalt. Och vilken boom det blev.
På senare år har Bitcoin och andra kryptovalutor fungerat som en betalningsmetod i kriminella kretsar. På Darknet bland annat handlas det med dessa valutor – helt enkelt för att överföringarna inte går att spåra till sändaren eller mottagaren. Men nu är det på uppsving även i städade sammanhang. Den 28 mars i år offentliggjorde den kanadensiska staden Innisfil att deras kommunfullmäktige röstat igenom att acceptera Bitcoin som en betalningsmetod för skatt. Medborgarna kan nu sköta det genom att staden slutit ett avtal med Coinberry, ett Toronto-baserat företag som jobbar med betalningslösningar för blockchain och digital valuta. Och för två dagar sedan introduceras två cryptocurrency bills för den amerikanska kongressen.
Jag tror att vi har ett paradigmskifte på gång här. Ju större osäkerheten i världen blir och ju fler föregångsexempel på alternativa lösningar vi ser – desto mer kommer digital valuta att införas i offentliga sammanhang. Här i Sverige har vi Swedbank som färskt exempel, och deras förehavanden spiller ju även över en del på andra banker när det handlar om förtroende. Och så tänker jag att om robotar kan ta över jobb så känns det rätt självklart att även pengar kan digitaliseras ytterligare.
Dock så rekommenderas inte Bitcoin eller andra kryptovalutor som investeringsmetod, då det fortfarande anses väldigt osäkert hur kursen utvecklas. Om man inte är som Rickard Falkvinge då – och ser saker vi andra inte ser – och på ett Matrix-aktigt sätt har förmågan att förutspå var ekonomins trender går.
Elin Nilsson
elin@dagensopinion.se
Dela inlägg
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.