Läkemedelsbolaget GlaxoSmithKline (GSK) skapar med hjälp av registret för kliniska studier innehåll till marknadsföringen.

I höst lanserade GSK en kampanj i syfte att lyfta frågan om transparens och öppenhet i läkemedelsbranschen. Sedan år 2004 har företaget offentliggjort resultaten av alla sina kliniska studier, oavsett resultat. Det är för många okänt att innehållet ligger tillgängligt för forskare på GSks globala databas. Det vill GSK berätta i den nya kampanjen.

– Jag tycker att det är bra att lyfta frågan om transparens med just transparens. Det blir svart på vitt att vissa av studierna har lyckats och andra misslyckats. Jag tror vi är unika i att faktiskt söka uppmärksamhet kring våra misslyckade kliniska studier, säger Simon Frankander, kommunikationschef på GSK. 

Genomsnittslängden för att ta fram ett läkemedel genom kliniska studier är 10 år och varje nytt läkemedel kostar ungefär en miljard dollar att ta fram. Det finns resultat från fler än 5 000 studier i databasen Clinical Study Register.

– Detta är den första kampanjen som GSK gör för organisationens varumärke i Sverige. Vi är ständigt aktuella med olika kampanjer för våra enskilda läkemedel och vacciner, men inte tidigare med GSK i fokus.

Kampanjen består av baners som visas i en rad köpta digitala kanaler. Den kommer att synas hos Dagens Media, Resumé, Läkemedelsvärlden, Dagens Medicin och Dagens Samhälle. Annonsmaterialet stöds av redaktionellt material på GSKs sajt. GSK har nyligen gjort om webbsidan och hoppas på att driva trafik dit. Både kampanjen och den nya webbsidan är skapad av den norska internbyrån Generator. 

– Jag uppfattar att vi har en ständigt pågående diskussion om att vara öppen i vårt land. Jag hoppas att andra branscher tar efter oss. Att säga transparens är en sak, men att leva sina värden är något helt annat. 

Kampanjen ska även bidra till att minska riskerna för att andra forskare begår samma misstag som GSK.

– Två företag ska inte behöva uppfinna det fyrkantiga hjulet. 

Hur är det att jobba med marknadsföringen i läkemedelsbranschen? 
– Den här industrin är väldigt hårt reglerad, och det ska den vara. Det handlar inte bara om lagar utan det finns även mycket regler som sätts av bland annat branschorganisationen, det ser jag som positivt. Jag är någorlunda medveten om att min politiska bakgrund och mitt arbetssätt, att vara aktiv istället för reaktiv, kan anses kontroversiellt för en del i branschen.

Varför är det bättre att skapa egna kommunikationskanaler istället för traditionell pr eller reklam?
– Den som inte förnyar sitt arbetssätt kommer att dö ut på elefantkyrkogården. Det går inte att göra som man alltid har gjort även om förnyelse är jobbigt, okänt och ibland smärtsamt. För oss handlar om att veta vad som är hett för branschen, men även vad som är hett utanför branschen, om att vara relevant för andra än oss själva. Den utmaningen gäller i alla branscher, att det man gör måste angå målgruppen.

Kan du rekommendera något i registret?
– Det beror på vad man är mest intresserad av som forskare. Det finns en hel del studier att ta del av. Vi uppdaterar ständigt våra egna kanaler över hur det går med arbetet att ta fram till exempel ett ebola-vaccin. Vi forskar även på hiv, malaria och den enormt stora folksjukdomen kol.