Sveriges Åkeriföretag rasar över fördyrad kilometerskatt

Utredningen sker i en i form av en kommitté med tidigare rättschefen Vilhelm Andersson, ordförande och chefsrådmannen Johan Sanner, ledamot och ska vara klar senast 9 december 2016.  Men redan nu kommer uppgifter fram på att skatten ska landa på 26 kronor per mil. Detta har uppmärksammats av bland annat av Centerpartiets infrastrukturpolitiska talesperson Anders Åkesson, som i ett utskick skriver:

”Förslaget är uppåt väggarna tokigt och dessutom rakt igenom enbart fiskalt. För mig är det uppenbart att det enda syftet är att dra in pengar, mellan 8 och 10 miljarder, till Miljöpartiets satsningar på spårvagnar. Det är säkert kul för Miljöpartiet, men det är landsbygden, jobben och de gröna näringarna som får betala priset. Det är obegripligt hur Socialdemokraterna kunnat gå med på detta”.

Ulric Långberg, branschansvarig på Sveriges Åkeriföretag berättar att åkeribranschen är något splittrad vad gäller kilometerskatten generellt.

– En del fjärråkerier tycker att en kilometerskatt i princip skulle vara bra då den skulle gälla även utländska konkurrenter och ersätta det system med Eurovignette som finns i dag och inte verkar fungera. Men det är livsfarligt att be politiker om skatt.

Sveriges Åkeriföretag är som branschorganisation motstånadare till utredningens förslag som skulle innebära 26 kronor i skatt per mil i stället för 14 kronor, som tidigare har förespeglats.

– Vi är mycket kritiska. Vi kan inte ha en kilometerskatt som fördubblar kostnaderna för den svenska råvaruindustrin. I skogsindustrin är en fjärdedel av kostnaderna redan i dag kopplade logistik. Och varför ska det blir dyrare för sophämtningen och livsmedelsindustrin. Vad vill man uppnå med det?

Sveriges Åkeriföretag tycker att det är fel att Sverige inför en egen kilometerskatt som inte är samordnad med EU, där det idag finns flera olika system.

– Varför ska vi uppfinna ett eget system med egna nivåer som fördyrar transporterna? Det är en annan sak att det finns kilometerskatt i Tyskland som är ett transitland, men Sverige är en återvändsgränd. Så allt som sker utanför storstäderna kommer att bli betydligt dyrare. Sverige behöver snarare närma sig europeiska nivåer.

Ulric Långberg är också kritisk till att kilometerskatten inte säkert går tillbaka till vägarna.

–Staten vill mjölka yrkestrafiken på pengar. Det skulle vara en annan sak om det gick till att finansiera vägarna. Ibland annat Frankrike har man löst det med vägtullar för motorvägarna. Då vet man vad pengarna går till.

Ulric Långberg är också kritisk till sättet regeringen har låtit utreda kilometerskatten.

– Vi har skickat in underlag, men det har inte utredarna lyssnat på. De har varit klara med sin uppfattning. Och nivåerna som föreslås är skrattretande. Man kan fundera på om det är en förhandlingsteknik att gå ut och chocka med 26 kronor så tycker folk att 14 kronor inte var så farligt. Så sista ordet är sannolikt inte sagt.

Sverige Åkeriföretag har räknat ut hur kilometerskatten slår på ett åkeri: Ett åkeri med tre bilar som kör 12 000 mil per år och fordon, skulle med en kilometerskatt på 14 kronor behöva öka sin omsättning med 1,5 miljoner kronor och med 26 kronor med cirka 3 miljoner kronor.

– Då kan man tänka sig vad de som köper transporter tycker. Åkarna kan inte svälja kostnaderna, så transporterna blir dyrare och för företaget som vill lokalisera sin industri till Vilhelmina blir det känsligt. Sverige har inte råd det här, varken landsbygden eller industrin. Är det vägslitage regeringen vill åt, blir en konsekvens att det inte körs alls på vägarna.

Ulric Långberg hade hellre sett en beskattning av drivmedel som skulle effektivisera transporterna och driva fram miljövänliga bränslen.

– Avstånd kan vi ju aldrig effektivisera. Modellen med att beskatta avstånd är lite 70-tal. Men en bränsleskatt är svår att få att fungera eftersom internationella åkare skulle tanka utomlands, säger Ulric Långberg.