Sverige lägger in sina 35 miljarder kronor från EUs-återhämtningsplan (recovery plan) i budgeten under finansdepartementet. Andra länder har ett öppet och transparent förfarande. Det förra språkröret Maria Wetterstrand är kritisk.
Återhämtningspengarna är öronmärkta för bland annat gröna investeringar.
Dagens Opinion ställde ett antal till finansdepartementet om hur Sverige ska hantera sina 35 miljarder kronor som är öronmärkta för bland annat hållbara investeringar.
Varför har pengarna lagts in i budgeten när andra länder som Finland har haft ett ansökningsförfarande och en diskussion om hur pengarna ska användas?
”Ryggraden i den svenska återhämtningsplanen utgörs av budgetpropositionen för 2021, men även de andra budgetar som lagts fram under 2020 och 2021. När budgetpropositionen för 2021 utarbetades visste vi att Sverige skulle kunna få medel från faciliteten. Vi kunde därmed använda förväntade medel från RRF som finansiering. Men eftersom förordningens tekniska detaljer fortfarande förhandlades var det inte möjligt att då specificera exakt vilka åtgärder som skulle ingå i planen”.
Under vilka poster i huvudsak hamnar pengarna – hur ska pengarna i huvudsak användas?
”Arbete pågår nu inom Regeringskansliet med att utarbeta den svenska planen. Regeringen avser söka bidrag från faciliteten för åtgärder som lagts fram i extra ändringsbudgetar, vår- och höständringsbudgetarna och i budgetpropositionen för 2021. Den svenska återhämtningsplanens huvudfokus kommer att vara på en grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och digitalisering av offentlig förvaltning, investeringar för ökad tillväxt och byggande samt åtgärder för att hantera utmaningar kopplade till demografin. Planen kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv”
Vem har fattat beslut om hur pengarna ska användas?
”Regeringen bedömde i samband med budgetpropositionen för 2021 att det till följd av att regeringen redan vidtagit och fortsätter att vidta omfattande åtgärder för återhämtning inte fanns några skäl att faciliteten skulle leda till öronmärkta program eller på annat sätt skräddarsydd politik. De förväntade medlen från faciliteten användes därför som finansiering i budgeten för 2021, utan specifikation av vilka åtgärder som faciliteten finansierar. Under framtagandet av planen sker nu en sådan specificering, styrd av den EU-förordning som reglerar vad faciliteten kan finansiera”.
Hur säkerställer ni att pengarna används på avsett sätt, med en andel till gröna investeringar?
”RRF-förordningen anger ett antal villkor som medlemsstaterna ska uppfylla i sin återhämtningsplan såsom att landsspecifika rekommendationer ska åtgärdas, samt att en viss andel ska användas till klimatsatsningar och digitala satsningar. Förordningen ställer också krav på medlemsstaterna att ha effektiva interna kontrollsystem för att motverka, upptäcka och åtgärda bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Det är kommissionens ansvar att bedöma att medlemsstaternas återhämtningsplaner lever upp till kraven i förordningen och sedan ge ett förslag till beslut åt rådet. Utbetalningar från RRF sker också, förutom en mindre förskottsbetalning, i takt med att medlemsstaterna genomför åtgärderna i återhämtningsplanerna, vilket ger regelbundna kontrolltillfällen. Därutöver ska medlemsstaterna garantera tillträde för revision och kontroll för kommissionen, Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning (OLAF), Europeiska Revisionsrätten och Europeiska Åklagarmyndigheten (där tillämpligt). Om oegentligheter upptäcks har kommissionen rätt att minska stöd, samt att kräva återbetalning av bidrag och förtida återbetalning av lån”.
Maria Wetterstrand, som i dag är chef konsultbolaget Milttons Bryssel-kontor, följer kontinuerligt EU-ländernas arbete med sina återhämtningsplaner. Hon konstaterar att Sverige valt en ”rätt annorlunda väg än andra länder”.
– Medan många andra länder, till exempel Finland, haft öppna processer och breda diskussioner med olika samhällsaktörer gällande innehållet i planerna, så har Sverige valt att lägga in det som en intäkt bland andra intäkter i budgeten för 2021, utan någon föregående diskussion. Ja, faktiskt innan detaljfördelningen av återhämtningspengarna ens var beslutad i EU, skriver Maria Wetterstrand i ett mejl till Dagens Opinion.
Hon utvecklar:
– I den svenska statsbudgeten framgår det inte vilka satsningar som görs med EUs återhämtningspengar. Det innebär att regeringen helt enkelt kommer att välja ut insatser ur budgeten, och möjligen från ändringsbudgetarna, som uppfyller EUs krav och presentera detta som en återhämtningsplan för EU-kommissionen. Jag tycker inte att det är så snyggt gjort. Satsningarna ska sen godkännas av EU-Kommissionen och övriga medlemsländer, men Sverige har redan bundit upp satsningarna via budgeten. Dock oklart vilka.
Maria Wetterstrand anar orsaken:
– Min gissning är att regeringen tyckte detta var ett smart sätt att få ett antal extra miljarder i intäkter att använda för att tillfredsställa alla samarbetspartier vid budgetförhandlingarna. I slutänden kanske det inte gör så stor skillnad för innehållet, dels eftersom detta styrs relativt hårt från EU-kommissionen med krav på 37 procent i klimatåtgärder och 20 procent i digitala satsningar och dels eftersom Sverige gör stora gröna satsningar oavsett. Men det är, som jag ser det, ett missat tillfälle att få till stånd ordentliga samhällsdiskussioner om den gröna omställningen och involvera näringslivet och intresseorganisationer i dess prioriteringar.
Maria Wetterstrand lägger till en ytterligare reflektion:
– Jag tror faktiskt inte heller att Sverige skulle gillat om andra EU-länder bara lagt in dessa pengar i sina budgetar och sen kreativt plockat ut de satsningar som passade EU-mallen och kallat det för en återhämtningsplan.
vet du mer?
här kan du berätta mer anonymt
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.