I den skriftliga versionen av sitt tal säger Susanna Gideonsson att hon har läste en intervju med Gunther Mårder där han ska ha sagt att det är för fackliga i socialdemokratin-
”Särskilt störd var han över att Tobias Baudin blivit partisekreterare”, säger Susanna Gideonsson i sitt tal.
Och vidare:
”Så sträck på dig, Tobias. Och fortsätt att störa honom. För Mårder och andra högertyckare fattar ju ingenting av detta. De vet ju inte hur det fungerar. De har aldrig förstått att den facklig-politiska samverkan är knuten samman i praktiskt arbete. Med starka ideologiska band.
Susanna Gideonsson berättar att den facklig-politiska samverkan inte i grunden handlar om att LO betalar pengar till partiet, eller att parti- och LO-ledning äter middag ihop eller gör gemensamma utspel.
”Nej, den handlar om att vi har ett avtal mellan LO och vårt socialdemokratiska arbetareparti. Ett avtal som bygger på ömsesidigt förtroende. Ett avtal vi en gång slöt för att få inflytande också utanför arbetsplatserna. Ett avtal med den enda politiska kraft som har förmågan och styrkan att genomföra en politik som ligger i medlemmarnas intresse”.
Susanna Gideonsson lovar att hålla avtalet och stärka ”den facklig-politiska samverkan” och ”värva fler LO-medlemmar till partiet och till SSU”
”Det behövs fler fackliga i politiken. Sen får direktör Mårder säga vad han vill”, säger Susanna Gideonsson.
”Jag måste ha trampat på en öm tå för att LO-ordföranden ska ägna en del av sitt kongresstal åt mig som Företagarnas vd”, säger Gunther Mårder, och utvecklar:
”Jag hade väl hellre sett att talet ägnades åt att hon visade sin förståelse för att välstånd skapas genom fler jobb i privat sektor, och att väldigt många av dom här jobben skapas i små företag utan kollektivavtal. Men i stället verkar hon upprört förklara att hon och hennes kamrater visst ska få ha handen i syltburken”.
Gunther Mårder köper inte Susanna Gideonssons uttalanden om facklig-politisk samverkan.
”LOs ordförande lyfter det hon kallar facklig-politisk samverkan och säger att det är något jag inte förstår. Men vad skiljer egentligen detta från svågerpolitik? Om näringsministerposten gick att söka till som ett vanligt jobb, hade verkligen samma person fått jobbet (jobbet gick till LOs förra ordförande Karl-Petter Thorwaldsson)?
Gunther Mårder utvecklar:
”Jag klagar inte på att fackförbundens medlemmar och pampar får nya jobb, eller för all del ministerposter. Däremot undrar jag om inte dessa facktoppar som under lång tid gjort karriär i sina organisationer är mer lojala till den fackföreningselit de tillhör än till viljan att göra Sverige bättre. Men näringsministern, liksom alla ministrar, arbetar för hela Sverige, inte bara LO. Den som får det förtroendet måste ta det på största allvar och visa att han eller hon kan vara fri från särintressen”.
Gunther Mårder ifrågasätter också vilka parterna egentligen är i den facklig-politisk samverkan.
”När LO säger att den facklig-politiska samverkan sker med Socialdemokraterna för att de är den enda kraft som kan genomföra en politik som ligger i medlemmarnas intresse så undrar jag vilket fack hon egentligen talar om. TCO? Saco? Deras medlemmar? Eller bara LO? LOs medlemmar? Sanningen är ju den att facket inte alls är så enigt som Susanna Gideonsson vill få det att låta”.
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
