Stefan Löfvens komplicerade lärarlönelyft

– Det handlar om kriterier som lärarleg, om läraren tar ansvar för det kollegiala lärandet, om läraren är en särskilt skicklig lärare, om läraren har en utbildning över grundnivån, den typen av kriterier, berättar Bo Jansson, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

 

Lärarlönelyftet ska ligga på 3 000 kronor per månad. Dessa pengar ska skolhuvudmännen kunna "rekvirera" och fördela efter egen modell. Detta ska kunna ger 60 000 lärare en lönehöjning. Bo Jansson ser risker med reformen.

 

– Det kan spridas en bild i medierna att nu är det fixat och klart och nu har lärarna fått högre löner. Så enkelt är det ju inte. Den andra risker är att kommunerna och friskolorna säger: Så bra, nu går staten in och då behöver inte vi.


Vad är det med den svenska modellen som gör att lönerna hålls nere?
– Vi säger att lärarlönerna började släpa efter redan innan kommunaliseringen, i förhållande till andra yrken med samma utbildningslängd. Kommunerna har verkligen inte vare sig lyckats höja resultaten och inte lyckats behålla sin lärare och attrahera nya.

Klarar kommunerna av att rekvirera pengar?
– De huvudmän som inte rekvirerar extrapengarna, kommer inte att vara populära hos lärarna. Det vore klumpigt om de inte tog chansen. Tyvärr har vi sett att riktade statsbidrag till lärarlyftet och karriärreformer som bland annat skulle gå att öka likvärdigheten, inte har sökts av huvudmännen. Då har skillnaderna ökat i stället.

Finns det inte risk för ökade orättvisor när lönerna sätts olika?– Nej, det här är en speciell satsning eftersom vi har så dramatiskt fallande resultat. Då måste vi göra någonting åt det. Det är en satsning på läraryrket. Det är där det avgörs, i mötet mellan lärare och elever, säger statsminister Stefan Löfven (s).


Då får det bli lite orättvist?
– Nej, parterna har satt upp kriterierna för detta och det är de som styr det.