Artikeln var avsedd för Svenska Dagbladet och återges här i sina väsentligaste delar:
Det europeiska samarbetet ger oss också möjligheter som är avgörande för Sveriges välstånd: Möjligheten att tillsammans bli en stark röst i alla beslut som påverkar oss i internationella forum. Möjligheten att säkra friskare luft, renare vatten och ett gemensamt arbete mot klimathotet. Möjligheten för dig som medborgare att studera, arbeta eller driva företag i vilket EU-land du vill.
Regeringen är redo ta sig an förhandlingarna med Storbritannien, och har tillsatt en grupp inom regeringskansliet med särskilt ansvar för att bevaka de svenska intressena. Vi vill se ett nära samarbete även efter Storbritanniens utträde ur unionen. Samtidigt är det viktigt att slå fast att tillträde till den inre marknaden innebär rättigheter såväl som skyldigheter. Det går inte att plocka russinen ur kakan, och som exempel tillämpa fri rörlighet för tjänster men inte för personer.
Mötet i Bratislava har också en ännu viktigare punkt på dagordningen: att definiera vilken väg EU ska ta framöver. Sveriges ståndpunkt är att den vägen inte går genom nya stora projekt som kräver fördragsförändringar. Däremot är det hög tid att medlemsstaterna faktiskt genomför de beslut som fattats gemensamt. I detta arbete kommer den svenska regeringen prioritera tre områden: fler och bättre jobb, en mer ambitiös klimat- och miljöpolitik och en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten.
fler och bättre jobb
Det är dags att skapa en djupare och mer rättvis inre marknad. Den inre marknaden stimulerar konkurrens och handel, höjer kvaliteten, ökar utbudet av varor och tjänster – och utgör 70 procent av den svenska exporten. Därför behöver vi fortsätta att rensa bort onödiga handelshinder, och fördjupa den digitala inre marknaden så att fler svenska företag kan exportera mer och anställa fler.
Det är dags att skapa en djupare och mer rättvis inre marknad. Den inre marknaden stimulerar konkurrens och handel, höjer kvaliteten, ökar utbudet av varor och tjänster – och utgör 70 procent av den svenska exporten. Därför behöver vi fortsätta att rensa bort onödiga handelshinder, och fördjupa den digitala inre marknaden så att fler svenska företag kan exportera mer och anställa fler.
Den ekonomiska och sociala utvecklingen måste också gå hand i hand för att vara hållbar. De sociala frågorna, så som välfärdens utformning, är oftast av nationell karaktär och ska så förbli. Men med respekt för att olika länder har olika sociala system behöver vi identifiera flaskhalsar och finna lösningar som till exempel kan göra steget mellan utbildning och arbetsmarknad enklare, förenkla för föräldrar att förena arbete med familjeliv, och öka kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Den svenska regeringen är också mycket aktiv i arbetet med att förbättra utstationeringsdirektivet, och säkra att principen om lika lön för lika arbete ska gälla, oavsett varifrån man kommer.
Detta gör att det är av yttersta vikt att vidareutveckla den europeiska pelare för sociala rättigheter som har lanserats av kommissionen. Därför arrangerar regeringen ett socialt EU-toppmöte i Sverige under 2017 för att ta arbetet vidare och lyfta upp frågorna på dagordningen.
ambitiös miljö- och klimatpolitik
Klimatfrågan är global – och EU är en avgörande aktör för att vi ska klara av omställningen. Vi är övertygade om att det inte hade blivit något globalt bindande klimatavtal i Paris utan EU:s påverkan.
Klimatfrågan är global – och EU är en avgörande aktör för att vi ska klara av omställningen. Vi är övertygade om att det inte hade blivit något globalt bindande klimatavtal i Paris utan EU:s påverkan.
Vi vill fortsätta visa ledarskap i denna ödesfråga. Regeringen kommer att verka för att klimatavtalet ratificeras av hela EU så fort som möjligt. Vi kommer att driva på för en hög ambitionsnivå i de förslag som nu förhandlas inom EU och som ligger till grund för EU:s genomförande av avtalet. Vi kommer även vara en starkt pådrivande aktör inom EU för renare luft och minskad användning av farliga kemikalier.
alla länder måste ta sitt ansvar i flyktingkrisen
Regeringen vill se en union som ger säkerhet för medborgarna och tar ett gemensamt ansvar för flyktingar. Det är positivt att det går fort framåt i förhandlingarna om en förstärkning av EU:s yttre gränser och att EU nu fokuserar mer på hur vi med den gemensamma utrikes-, handels- och biståndspolitiken bättre kan förebygga att människor tvingas fly.
Regeringen vill se en union som ger säkerhet för medborgarna och tar ett gemensamt ansvar för flyktingar. Det är positivt att det går fort framåt i förhandlingarna om en förstärkning av EU:s yttre gränser och att EU nu fokuserar mer på hur vi med den gemensamma utrikes-, handels- och biståndspolitiken bättre kan förebygga att människor tvingas fly.
Men för att EU inte återigen ska stå lika handlingsförlamat som under den mest akuta flyktingkrisen förra året, är det också nödvändigt att fler länder är med och bidrar.
Sverige har varit en av de mest drivande medlemsstaterna för en jämnare fördelning av asylsökande inom EU och vi kommer fortsätta att arbeta för ett mer enhetligt asylsystem inom EU, där alla medlemsstater tar sin del av ansvaret för mottagandet av asylsökande. En förutsättning för detta är att alla medlemsstater har mottagningssystem med tillräcklig kapacitet, en rättssäker asylprocess, likvärdig bedömning av skyddsbehov och vissa grundrättigheter kopplade till skyddsbehovet.
Nu är det dags för EU att leverera. Regeringen kommer även verka för en ökad delaktighet i EU-arbetet på hemmaplan. Den vägen skapar vi inte bara ökad legitimitet för de EU-beslut som fattas utan vi får dessutom förslag på vad EU kan göra bättre.
Europas medborgare har all rätt att vara förfärade över terror, krig och förtryck, förbannande över fattigdom, klyftor och klimathot. Men en sak vet vi från Europas historia: För att lösa dessa problem krävs inte mindre samarbete – utan mer.
Stefan Löfven, statsminister (s)
Ann Linde, EU- och handelsminister (s)
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
