Överenskommelse om EUs långtidsbudget väcker starka reaktioner på sociala medier.
Efter ett maratonmöte kom stats- och regeringscheferna från de 27 EU-länderna överens om en långtidsbudget för EU för åren 2021–2027. Långtidsbudgeten för hela perioden ligger på 1 074 miljarder euro, runt 11 800 miljarder kronor. Till det kommer ett återhämtningspaketet på 750 miljarder euro (8 250 miljarder kronor) varav 360 miljarder euro (4 000) är lån och 390 miljarder euro (4 300) bidrag. Sveriges ska betala 148 miljarder kronor till fonden, cirka 30 000 kronor per hushåll.
”Trots ett svårt utgångsläge har svenska intressen och prioriteringar fått stort genomslag. Sveriges avgift har hållits nere, rabatterna är de största någonsin och för första gången finns ett regelverk i EU där respekten för rättsstatens principer kopplas till utbetalning av gemensamma medel. Det är en stor förändring”, kommenterar statsminister Stefan Löfven (s) på regeringens hemsida..
”Europas ekonomiska återhämtning är viktig för Sverige. Bra att EU-ledarna efter mkt tuffa förhandlingar nu kommit överens. Den svenska avgiftsrabatten blir kvar och viktigt att för första gången kunna stoppa EU-pengar till länder som inte följer rättsstatens principer”, fyller näringsminister Ibrahim Baylan (s) på med via Twitter.
”Vi kristdemokrater är kritiska till den överenskommelsen. Den innebär bland annat att EU skaffar sig en gemensam statsskuld, samt att enorma bidrag betalas till länder som misskötte sina ekonomier även före Coronakrisen. Däremot välkomnar vi att Sverige enligt den nya överenskommelsen får fortsatt stor rabatt på medlemsavgiften. Men det förtar inte risken att andra EU-länder kan fortsätta missköta sina ekonomier och sedan vänta sig pengar från de EU-länder som vårdat sina finanser. Här måste Sverige samlat markera största möjliga restriktivitet och fortsätta pressa mottagarländerna till ansvarsfulla ekonomiska reformer”, skriver Kristdemokraterna på sin FB-sida, och vidare:
”Vi bedömer inte att det hade varit klokt att tvinga Stefan Löfven att Sverige ensamt skulle ett veto mot överenskommelsen. Om en överenskommelse inte hade kunnat träffas så hade Sverige blivit av med rabatten på EUs medlemsavgift, vilket hade blivit oerhört kostsamt för skattebetalarna och ett reellt hot mot svensk välfärd”.
Justitieminister (s) Morgan Johanssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa twittrar:
”För första gången finns en skrivning om att rättsstatens principer måste uppfyllas för att enskilda länder ska kunna få pengar av EU. Det är första gången en sådan text finns”.
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt dundrar på Twitter och hotar med KU-anmälan:
”Det blev kostsamt för Sverige, 148 miljarder för fonden plus höjd årlig avgift med sex miljarder kronor. I slutet på mötet vattnades viktiga formuleringar om klimat och rättsstatens principer ut, mycket illa”.
Och vidare:
”Särskilt allvarligt är att EU-nämnden inte fick utskickat den nya försvagade texten om respekt för rättstaten (sic) som villkor för stöd, regeringen sa ja till texten trots att den frågan lyfts gång på gång i nämnden. Vänsterpartiet överväger att KU-anmäla regeringen på grund av detta”.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson facebookar om ”stora problem med EU-budgeten”, han skriver:
”Såväl förslaget om enormt stora och kravlösa bidrag till länder som inte förmått genomföra nödvändiga ekonomiska reformer för att själva lösa sina problem, som nya försök att öppna för beskattning på EU-nivå. Det är en politisk inriktning som vi i många år har arbetat emot. Dessa budgetförhandlingar har i praktiken pågått i flera år och den svenska regeringen och statsministern har haft lång tid på sig att utveckla en förhandlingsstrategi. En bred majoritet i riksdagen har under resans gång klargjort vad som ska vara Sveriges prioriteringar. Dessutom är Sverige ett av de länder som betalar allra mest till EU-budgeten. Det gav regeringen ett starkt utgångsläge, som den inte har förvaltat tillräckligt väl”.
Ulf Kristersson jämför med perioden då Alliansen satt i regeringen:
”2013 lyckades Moderaterna och Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt sänka Sveriges EU-avgift, och vi var också med och sänka den totala EU-budgeten. Dessutom motverkade vi hoten om skarpa EU-skatter. Varje tid har sina problem, men Stefan Löfvens förhandlingsresultat är inte lika framgångsrikt”.
Ulf Kristersson köper inte mekanismen som ska reglera EU-stöd efter hur länder upprätthåller rättsstaten:
”Till detta kommer att Stefan Löfven under den gångna nattens sista timmar har accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten. Detta utan att i förväg ta upp saken och söka nytt mandat i riksdagens EU-nämnd. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till igår kväll har raderats i den slutliga överenskommelsen. Det är utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt”.
Moderaternas kommunikationschef Martin Borgs ger sin partiledare understöd på Twitter:
”Otroligt. Verkar som om varje skarp skrivelse om rättsstaten är raderad ur EU:s långtidsbudget. I så fall har Socialdemokraterna accepterat detta utan riksdagens godkännande”.
Jessica Stegrud, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna är också digitalt upprörd på Twitter:
”Paketet räddar kortsiktigt EURO-zonen, flyttar mer makt till Bryssel, skuldsätter svenska skattebetalare och gör inte ett sk*t för konkurrenskraft el långsiktig tillväxt. Grattis”.
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna skriver på Facebook:
”Jag välkomnar att EUs medlemsländer nu kommit överens om en plan för långtidsbudget och återstartsfond. Det är en balanserad överenskommelse där flera av de prioriteringar som varit viktiga för Liberalerna finns med. Samtidigt är det olyckligt att den sista nattens förhandlingar innebar att paragraferna om rättsstatens principer inte är så starka som de borde varit. Även om vi nu får på plats ett verktyg som rätt utformat kommer att koppla rätten till EU-bidrag till medlemsstatens efterlevnad av de grundläggande värderingar som ska bära upp den Europeiska unionen är det olyckligt att länder som nedmonterar mediefriheten och politiserar domstolarna igen lyckats vattna ur texter som alla demokratiska länder borde kunna ställa sig bakom”.
Nyamko Sabuni lägger till:
”Men denna kompromiss är bara första steget. Nu behövs politisk handlingskraft att i nästa steg göra denna mekanism så stark som möjligt, och sedan orka peka på de demokratiska bakslag som sker i Ungern och Polen”.
”Det är positivt att resurserna i återhämtningspaket blir tydligt kopplade till de länder som är särskilt drabbade av coronakrisen, och att de kommer med krav på ekonomiska och politiska reformer, men vi är besvikna att Sverige inte nådde hela vägen fram i förhandlingarna”, skriver Annika Qarlsson, Centerpartiets representant och vice ordförande i EU-nämnden, på Facebook.
Hon är inne på samma linje som Nyamko Sabuni:
”En avgörande del för oss har varit kravet att pengar från både budget och återhämtningspaket ska vara tätt länkade till ländernas respekt för rättsstatens principer, och att länder som inte följer dessa ska kunna bli av med sina EU-stöd. Trots motstånd från Polen och Ungern, så kom krav om detta med i överenskommelsen. Nu återstår att följa upp och driva på för att dessa krav ska bli mer än en papperstiger”.
Annika Qarlsson är positiv till att ”30 procent av budgeten ska vigas för satsningar på klimat och miljö, liksom starka krav på alla stöd ska följa EUs mål om klimatneutralitet till 2050 i linje med Parisavtalet”.
Men kritisk till att EU ska kunna ta in egna intäkter bland annat genom en digital skatt på techbolag.
”Denna utveckling säger Centerpartiet nej till, då vi inte ser det aktuellt att lämna över självbestämmandet av skattepolitiken till EU-nivån”, skriver Annika Qarlsson.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.