Intresset för EU-valet är som vanligt längre jämfört med de nationella valen. 2014 röstade dock, för första gången, över hälften av de röstberättigade, 51,1 procent, vilket är en ökning på 5,5 procentenheter.
Det är i grupper där valdeltagandet till riksdagsvalet traditionellt sett är lågt som den största ökningen har skett, bland unga och äldre personer. Personer mellan 18-29 ökade med 1,8 procentenheter till 81,3 procent medan personer över 65 år ökade med 2,7 procentenheter. I EU-valet ökade valdeltagandet i alla åldersgrupper.
Liksom i de senaste valen blev valdeltagandet lägre bland ensamstående, lågutbildade, låginkomsttagare och arbetslösa. Det jämfört med gifta och sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare och sysselsatta.
I riksdagsvalet ökade valdeltagandet bland inrikes födda med 2 procentenheter jämfört med 2010. Ingen säkerställd förändring går att se bland utrikes födda. Skillnaden mellan grupperna uppgår till 17 procentenheter, 89 procent respektive 72 procent.
Även utlandssvenskarna låg på sofflocket. Endast 32 procent röstade, ungefär detsamma som 2010 års val. I EU-valet röstade endast 13 procent.
Utvalda kategorier

Rolf van den Brink
DO JOBB
Dagens opinion söker praktikant inom marknadsföring och media
om oss Dagens Opinion riktar sig till engagerade och intresserade proffs inom opinionsbildning, kommunikation och samhällsförändring. Vår ambition är att utveckla, utmana och underhålla vår...