Det är mest fackförbund som har varit ute och kommenterat regeringens vårbudget, som presenterades i sin helhet idag. Här ett axplock.

Fackförbundet ST, som organiserar statstjänstemän, var tidigt ute med kommentarer. ST ”kräver en mer stabil metod för anslagsuppräkningar”.

”Det föråldrade systemet för beräkning av myndigheternas resurser leder till nedskärningar och därmed sämre service till medborgarna. Tilliten till staten riskerar att bli sämre”, kommenterar Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST.

ST efterlyser också ”mer resurser till det förebyggande brottsarbetet som utförs på Statens Institutionsstyrelse (SiS)”. Dessutom har ST synpunkter på anslagen till Arbetsförmedlingen.

”Arbetsförmedlingen har blivit en brandskattad myndighet som i nuvarande skick dessutom har svårt att hantera nya satsningar eftersom en stor del av personalen blivit uppsagd och kontoren lagts ned. Satsningen verkar mer vara ett sätt att dölja en illa planerad reformering”, anser Britta Lejon.

Tjänstemännens arbetsgivarorganisation Almega tycker att ”jobbpaketet i regeringens vårdbudget inte är tillräckligt kraftfullt” och det behövs en ”allmän sänkning av arbetsgivaravgiften för att de förlorade jobben snabbt ska komma tillbaka”.

”Risken är stor att arbetslösheten biter sig kvar och att de som förlorat jobben under krisen eller inte fått sitt första jobb hamnar långt bak i kön. I det perspektivet är jobbpaketet i vårbudgeten på knappt två miljarder kronor alldeles för litet och bortplottrat på för många små insatser”, kommenterar Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Almega delar ut lite beröm också. Det gäller förslaget att kombinera språkutbildning och yrkesutbildning för nyanlända och förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna för unga under sommaren.

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer efterlyser ”rejäla satsningar på högskolan för kompetensutveckling av yrkesverksamma” och vill värna möjligheten till korttidsarbete.

”Möjligheten att korttidspermittera anställda kom till rekordsnabbt och tidigt under pandemin, genom samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Förutom att det behövs pengar måste myndighetshandläggningen av krisstöden påskyndas för att stöden verkligen ska vara till nytta. Det har vi och flera andra organisationer framfört till finansdepartementet”, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Fackförbundet Vision ger tumme upp för ”regeringens fokus på jobb, omställning och hållbarhet” i vårbudgeten, men:

”Om regeringen menar allvar med sina ambitioner att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland behöver anställda i välfärden få förutsättningar att bidra till det”, kommenterar Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hon efterlyser också långsiktighet.

”Det är bra med de tillfälliga satsningarna på välfärden. Men kommuner och regioner måste ha långsiktiga resurser för att medarbetare ska vilja stanna eller lockas att arbeta med att ge omsorg, vård eller service till alla de som behöver samhällets stöd. Chefer måste ha förutsättningar att leda, i kris såväl som i arbetsvardag”.

”Ett glädjande besked i ett läge där många folkhögskolor har det tufft ekonomiskt”, kommenterar Stefan Attefall, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO.

Han avser att regeringen föreslår att folkbildningsanlaget ökas med 210 miljoner kronor, där 170 miljoner går till folkhögskolan. Ökningen av anslaget beräknas av RIO motsvara cirka 1 000 årsplatser inom folkhögskolan.

”Det här är en framgång för RIOs påverkansarbete. Beslutet stärker folkhögskolornas möjligheter att möta de förväntningar som finns på oss. Det täcker inte våra underskott, men är ett viktigt steg i rätt riktning”, kommenterar Stefan Attefall.

Akademikerförbundens centralorganisation Saco tycker inte att regeringens anslag till jobb och utbildning räcker.

”Det är bra med satsningar på jobb och utbildning. Men regeringens fokus är fortsatt på grupper som inte har någon högskoleutbildning. Nu måste regeringens arbetsmarknadspolitik snabbt breddas”, kommenterar Sacos ordförande Göran Arrius.

Han pekar på att ”arbetslösheten ökar till historiska nivåer även bland akademiker”.

”Då måste regeringen tänka nytt och anpassa åtgärderna. Annars finns risken att arbetslösa akademiker tar mer lågkvalificerade jobb och det blir en undanträngningseffekt. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri att stora grupper akademiker ska fastna i arbetslöshet”.