Regeringen: Vi inrättar kontor för life science

 

Exporten från life science-sektorn har stor betydelse för Sverige. Under flera år genomfördes neddragningar i life science-företagens FoU-verksamhet och exporten minskade. På senare år har trenden börjat vända men den globala konkurrensen ökar och krafttag behövs för att stärka vår position.

Därför måste vi ta ett helhetsgrepp kring hälsa och life science. Ett exempel är antibiotikaresistens – en av våra stora globala utmaningar. Antalet fall av resistens i Sverige kommer att fördubblas på drygt tio år och fortsätta öka. Vi behöver därför fortsätta arbetet.

Till följd av osäker lönsamhet har många företag avvecklat sina program för antibiotikautveckling. Här krävs ny kunskap och bättre affärsmodeller för att vända trenden, där Sverige kan vara ett föregångsland.

För att hantera aktuella utmaningar och möjligheter tillsatte regeringen – efter diskussion i Nationella innovationsrådet – Anders Lönnberg som nationell samordnare och ett samverkansprogram inrättades. Nu tar vi nästa steg och etablerar ett kontor för life science inom regeringskansliet på Näringsdepartementet. Vi gör det för att samordna politiken, tydliggöra prioriteringarna och ytterligare höja tempot i arbetet. Kontoret kommer att ledas av Jenni Nordborg, avdelningschef för Hälsa vid Vinnova.
 

Ska Sverige vara konkurrenskraftigt inom life science måste vi vässa arbetet med:

ökad innovationstakt i hälso- och sjukvården och omsorgen
Vi har en åldrande befolkning med nya komplexa vård- och omsorgsbehov. För att Sveriges invånare ska få tillgång till den bästa vården och omsorgen krävs att nya, innovativa behandlingsmetoder testas och utvecklas här.

fler kliniska prövningar i Sverige
Vårdprocesser måste utvecklas till att i större utsträckning omfatta forskning, innovation och utbildning. Genom samordnade prioriteringar för forsknings-, utbildnings-, vård- och näringspolitik och mellan stat, landsting och kommuner kan vi öka förändringstakten.

snabba på samordningen av kvalitetsregistren och nationella biobanker
Sverige har ett stort antal unika register och biobanker, men det är först när dessa samutnyttjas som industrin och den akademiska forskningen kan utnyttja deras fulla potential.
 

Sverige som internationell testmarknad
I den globala konkurrensen behöver Sverige ett attraktivt erbjudande för investeringar i produktion av läkemedel och medicinteknik. Fler satsningar behövs på nationella testbäddar likt den för innovativ strålterapi, där landets sju universitetssjukhus genomför samordnade tester i klinisk miljö tillsammans med innovatörer och specialistföretag.

satsning på digitalisering
Dagens digitala tekniker skapar helt nya möjligheter att diagnostisera sjukdomar och föreslå individanpassade behandlingar.
Med hjälp av artificiell intelligens går det att utveckla beslutsstöd för vårdpersonal som vilar på en större mängd data än någon läkare kan ackumulera under sitt yrkesliv. Sådana beslutsstöd kan göra vården och omsorgen säkrare och mer jämlik.

kostnadseffektiv och snabbare utveckling av nya läkemedel
Genom att integrera nya molekylära teknologier, digitala tekniker och informations- och kommunikationsteknologier för hantering av big data, samt hälso- och sjukvårdens register och biobanker kan läkemedelsutvecklingsprocessen förkortas, kostnaderna reduceras för företagen och nya effektiva och säkra behandlingar snabbare nå patienterna. Här har Sverige alla möjligheter att gå i spetsen.
 

Parallellt krävs fortsatt starkt stöd till universitet och högskolor. Högkvalitativ forskning och tillgång till spetskompetens är viktiga förutsättningar för att skapa en välmående life science-sektor. Sverige har inget annat val än att öka investeringarna och innovationstakten om vi ska kunna tackla framtidens hälsoutmaningar och behålla en konkurrenskraftig life science-sektor. Den svenska modellen med samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi, patienter och industri är den avgörande pusselbiten för att förverkliga vår vision om att förbättra människors hälsa.