Regeringen reviderar upp sina prognoser för tillväxt och sysselsättning, men branscher och arbetstagare utvecklas på olika sätt.

Det framkom när finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens finansiella prognoser för 2021.

Regeringen reviderar upp tillväxten från 3,0 till 3,2 procent för 2021 för att landa på 3,8 procent år 2022.

– I slutet av året kommer vi att nå samma BNP-nivå som före pandemin, anser Magdalena Andersson.

Men regeringen ser också en tudelning i näringslivet tjänstesektorn där industrin men inte tjänstesektorn redan har återhämtat sig.

Arbetslösheten bedöms ”minska tydligt 2022” och uppgå till 7,9 procent jämöfrt med 8,7 procent för 2021. I år kommer dock näringslivet i första hand växla in korttidspermitterade till reguljärt jobb. Utnyttjandet av korttidspermitteringar kommer att vara ”fortsatt högt”

– Det dröjer först till nästa år för sysselsättningen att komma tillbaka till samma nivå som före krisen.

Magdalena Andersson visar också siffror på något positiva siffror vad gäller företagets anställningsplaner.

Arbetslösheten och sysselsättningen kommer att falla ut på olika sätt för olika grupper.

– En del grupper kommer att drabbas hårt, bland annat unga och utomeuropeiskt födda och personer med bara förgymnasial utbildning.

Magdalena Andersson berättar att utgifterna för ekonomiskt bistånd är ”i det närmsta oförändrade”, bland annat på grund av korttidspermitteringar och tillfälliga förstärkningar av a-kassan.

Maastrichtskulden ökade från 35 till 40 procent av BNP under 2020. I kronor räknat ökar skulden under 2021 men andelen ligger kvar beroende bladn annat på ökad tillväxt och på att Riksbanken betalar tillbaka delar av valutareserven.