Regeringen lägger 600 miljoner på utvecklingsavtal med skolor

På pressträffen gick Gustav Fridolin först igenom hur ojämlikheten i skolan ökat och pekade på att stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan barn till föräldrar med gymnasieexamen och barn till föräldrar utan gymnasieexamen.

 

– Det här är skillnader som skär rätt igenom skolor men också en skillnad som leder till att skolsystemet dras isär. Vi har en växande ojämlikhet på elevnivå och på skolnivå som hänger tätt samman. Det är en av de främsta orsakerna att vi i dag inte klarar av att ge alla barn förutsättningarna för ett gott vuxenliv, säger Gustav Fridolin.

 

Utbildningsminister presenterade en rad åtgärder för att stärka resultaten och minska ojämlikheten. En prioritering är tidiga insatser som ska se till att elever får det stöd de behöver i tid.

 

– Vi ger mest särskilt stöd i nionde klass. Då är det svårt för en elev som halkat efter att hinna ifatt.

 

Bland annat har regeringen satt av två miljarder kronor till att anställa fler lärare, speciallärare och annan personal i lågstadiet till en kostnad om cirka två miljarder kronor per år. Gustav Fridolin lyfte också regeringens läsa-skriva-räkna-garanti som en del av lösningen.

 

Skolverket ska också få i uppdrag att sluta så kallade utvecklingsavtal med huvudmän som enskilda skolors utveckling inom ramen för ”Samverkan för bästa skola”.

 

– Det här är ett helt nytt myndighetsuppdrag och en stor förändring i statens relation till skolor med de allra tuffaste förutsättningarna. Vi har sett att statens relation oftast stannat vid inspektion och kritik. Skolinspektionen har kunnat konstatera brister men inte haft möjlighet att jobba med enskilda skolor. Det ändrar vi nu genom Samverkan för bästa skola, säger Gustav Fridolin.

 

I år läggs 300 miljoner på att bygga upp Samverkan för bästa skola och från och med nästa år avsätts 600 miljoner kronor för projektet.

 

Andra åtgärder:

 

• Utökad specialpedagogisk kompetens i skolsystemet. Samtidigt ska ett nationellt skolutvecklingsprogram införas med Mattelyftet och Läslyftet som förebild.

• Förstärkt elevhälsa. 200 miljoner per år sätts av för att stärka elevhälsan.

• En utredare ska titta på elevers frånvaro i skolan och analysera orsakerna men också sprida kunskap om hur skolor kan minska elevfrånvaron.

• Förbättra resursfördelningen inom kommunerna, så att pengar går till de skolor som behöver det mest.

• Skolverket ska också ta fram ett system för hur statliga investeringar kan förbättras för att bidar till en likvärdig skola.

 

Miljöpartiet öppnade på torsdagen dessutom upp för fler samarbeten över blockgränsen, bland annat i skolfrågan. Partiet vill se sig som en brobyggare och skapa breda överenskommelser.

 

– Det är den rollen som vi haft i svensk politik och har i väldigt många kommuner. Det är vi som styr ihop samarbeten och lite grann har vi jobbat så i regeringen, säger Gustav Fridolin som tillägger att han är ”stolt” över den kompromiss som partierna nådde om att inte införa betyg i årskurs 4.

 

Hur ser du på möjligheten att hitta samsyn i skolfrågan?
– Jag tror att den är ganska stark. Hade vi haft pressträffen för ett halvår sedan hade alla frågor handlat om betygsåldern. Det var en dominerande fråga och alla undrade vad som kommer att hända. Sedan fick vi uppgörelsen och i den ingår också att komma överens om en del andra frågor som timplanen, där samtal har påbörjats.

 

Han fortsätter:

 

– Jag tror att det vi nu håller på att bygga är en samsyn om vad som ska göras. Det kommer alltid att finnas enskildheter, där man säger att ni borde göra mer här, det är politik. Men istället för de ideologiska strider som härjat i skoldebatten så börjar det nu handla om hur löser vi de här problemen och det är jag förbannat stolt över.