Anmälan omfattar även företagsledaren Tomas Billing, konstnären Ulf Wagner, författaren och konstkritikern Daniel Birnbaum. De anmälda var ledamöter i Hilma af Klints stiftelse, som förvaltar konstnärens verk. Fyra avgick i februari.

Av anmälan framgår att Erik af Klintberg anser att de fem ledamöterna har ”missbrukat sin förtroendeställning för att i eget syfte i nära samarbete, överfört tillgångar till närstående utan nytta för Stiftelsen och utan vederlag till Stiftelsen och därigenom allvarligt skadat Stiftelsen ekonomiskt såväl som Stiftelsens renommé”.

Under flera år ska de anmälda ha ”planlagt och överfört nyttjanderätten av Stiftelsen Hilma af Klint verks immateriella och materiella tillgångar till Bokförlaget Stolpe AB och vidare till Nordstjernan Holding AB, som ingår i Ax:son Johnson-sfären. Det värde som överförts till Bokförlaget Stolpe AB kan försiktigtvis uppskattas till minst 60 miljoner kronor hittills”.

Erik af Klintberg påpekar att Kurt Almqvist och Kjell A Nordstrom samtidigt som de var verksammas i Hilma af Klints stiftelse även satt i bokförlaget Stolpes styrelse och att de ”sålunda kommit att gynna Bokförlaget Stolpe AB å Stiftelsens bekostnad”.

Vidare påstårm Erik af Klint att de ”intäkter som skulle tillkommit Stiftelsen går i stället till Bokförlaget Stolpe och vidare som obeskattade koncernbidrag till Nordstjernan Holding AB utan att något kommer Stiftelsen till del via dessa avtal”.

De fem ledamöterna, varav merparten avgick i februari, har även ”olovligen nyttjat bildmaterial genom att lansera Hilma af Klints abstrakta verk ’Målningarna till templet’ som NFTs via Bokförlaget Stolpe AB och Acute Art Limited”, enligt Erik af Klint.

Han anser även att de avgågna ledamöterna har ”infiltrerat in sig i stiftelsen genom att tillsatta egna revisorer, juridiska rådgivare och operativa poster”. De har även träffat överenskommelsen med stiftelsens vd, som inte vd hade rätt att teckna, enligt Erik af Klint.

Kurt Almqvist om huruvida Axel Johnson-sfären skulle ha skott sig på exklusiva avtal med Hilma af Klints stiftelse.

– Det stämmer inte (att skulle ha skott sig). Det har gått i helt andra riktningen. Vår stiftelse (Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål) har lagt ner ungefär 40 miljoner kronor på att främja Hilma af Klints verk.  Under de tre senaste åren har vi betalat 1 444 000 kronor per år till deras stiftelse för att de ska kunna finansiera en vd och bedriva sin arkivverksamhet. Vi har inte tjänat en krona, och det ska vi som stiftelse inte kunna göra heller.

Inte heller bokförlaget Stolpe har ”tjänat en krona”, berättar Kurt Almqvist.

– Böckerna säljs väldigt billigt till att börja med, långt under produktionskostnaden, så att de ska kunna nå ut till flera. Det är ingen vinstmaskin, det är bara helt fel. Och det kommer heller aldrig att bli en vinst, skulle jag våga påstå.

Kurt Almqvist fick 2013 frågan om Ax:son Johnsons stiftelse kunde hjälpa till med att ställa ut Hilma af Klints verk från Daniel Birnbaum, då chef för Moderna museet i Stockholm.

– Då sa vi att vi kunde göra seminarier. Vi arrangerade seminarier och bjöd in folk från hela världen, som kunde något om konst. Vi kom att följa utställningen i världen, ordnade seminarier och lockade dit akademiker fram till pandemin. Den sista var på Guggenheim (i New York) före pandemin.

Kurt Almqvist berättar att han fick frågan om att bli styrelseledamot av den dåvarande ordföranden Ulrika af Klint.

– Jag hade hört att det var ständiga bråk i styrelsen och släkten så jag sa nej först. Efter ett halvår, sa jag att jag bara går med om det kommer in vettiga personer som kan något.

Han, Tomas Billing och David Birnbaum gick då in i styrelsen 2019.

Hur var det att jobba i styrelsen?
– Jag gick med på ett villkor, att vi skulle jobba professionellt och tolka stiftelse-stadgarna. Vi tolkade stadgarna med juristhjälp, säger Kurt Almqvist.

– Man kan säga att det var ganska många problem med Ulrika af Klint, som kanske inte riktigt förstod vad en allmännyttig stiftelse är.  Hon ville se det som en familjestiftelse. Men det är två skilda juridiska djur. Den allmännyttig stiftelsen ska befrämja ett ändamål och ägs av sig självt. En familjestiftelse ska främja en familjs intressen. Det var kämpigt, kan jag säga.

Erik af Klint säger att avtalen skrevs av en anställd vid stiftelsen med bland annat bokförlaget Stolpe om materiella och immateriella rättigheter. Kurt Almqvist ger en annan bild:

–  Alla avtalen grundar sig på eniga styrelsebeslut. Besluten har delegerats till stiftelsens vd. Så där har Erik fel. Och det vet han om. Jag har nämligen visat honom avtalen.

Det första avtalet mellan Hilma af Klints stiftelse och förlaget Stolpe skrivs på av den dåvarande styrelseordföranden i stiftelsen och Marika Stolpe, vd för Stolpe förlag.

– Då var inte vi (Ax:son Johnsons stiftelse) delägare i Stolpe.  Avtalet ger fullständiga rättigheter till att använda materialet, mot att förlaget finansierar katalogen, Catalogue raisonne. Men då ska man komma ihåg att bildrättigheterna har löpt ut och vem som helst kan göra kopior av verken. Släkten af Klint har när de suttit i styrelsen sett till att det görs mattor, Ikea-affischer och ölunderlägg.

Utgivningen av katalogen, som samlar alla Hilma af Klints verk, har enligt Kurt Almkvist hittills kostat 32,2 miljoner och genererat intäkter på 8,2 miljoner kronor.

– Det hade Hilma-stiftelsen inte haft någon möjlighet att göra själva.

Konflikten handlar även om NFT-er där konstverken säljs som digitala produkter.

– Det där är kollat av materialrättsjurister. En NFT är en virtuell reality-produkt. Det finns det också avtal på.

Likväl har Kurt Almqvist fått en anmälan till Ekobrottsmyndigheten på sig.

–  Jag har inte sett den och kan egentligen inte säga något.

Hur känns det att få en polisanmälan på sig?
– För tio år sedan bråkade släkten af Klint med antroposoferna, eftersom det är en antroposofisk stiftelse. Då var det också polisanmälningar som lades ner.  Jag tror att det är en okynnesanmälan i syfte att dra bort uppmärksamheten från den pågående rättsprocessen. Det är en klassisk strategi. Det pågår en rättsprocess om vilka som ska sitta i styrelsen. Släkten af Klint vill att det ska vara släkten af Klint medan stadgarna säger att merparten ska vara antroposofer, i enlighet med Hilmas vilja.

Kjell A Nordström satt i styrelsen i 1,5-2 år. Men lämnade med två andra ledamöter styrelsen i februari 2023.

Varför lämnade ni styrelsen?
–  Det var helt enkelt för att det inte var något fungerande styrelsearbete med en person, dåvarande styrelseordförande, (Erik Klintbergs syster Ulrika), som uppenbarligen ägnade sig åt att blockera styrelsearbetet.  Det här gjorde att vi alla vid en punkt kom fram till att vi hade gett ett ganska stort bidrag till att puffa ut Hilma i världen, hon har blivit känd och erkänd. Det har vi med vår samlande kraft varit med och jobbat för att det skulle ske, säger Kjell A Nordström, och lägger till:

– Så dels kunde vi se att Hilma, hon flyger och dels att vi hade en styrelseordförande som inte alls ville gå i takt med de idéer vi hade. Och det var oklart vad Erik, Ulrika och de andra ville. De är några stycken och de verkar inte ense själva heller.

Kjell A Nordström tycker att styrelsearbetet ”liknade ingenting som jag sett förut”.

– Dels är det en fråga om förmåga att kunna leda ett styrelsearbete. Det andra är att vilja.  Den kollektiva slutsatsen vi drog, var att det inte funkade och så lämnade vi.

Kjell A Nordström pekar ut ytterligare en faktor som gjorde det omöjligt att sitta kvar i styrelsen.

– Ska man vara nogräknad, och det ska man, behöver man vara antroposof för att kunna sitta i styrelsen. Det kan man inte säga att jag är.

Visste ni inte att ni behövde vara antroposofer när ni gick in i styrelsen?
– Jo, det fanns en föreställning om det. Sedan startade vi en testamentarisk utredning och då framgick det tydligt att det helst ska sitta antroposofer i styrelsen. Det bidrog ytterligare till vårt beslut (att lämna styrelsen).

Detta innebär de facto att kulturarvet Hilma af Klint ligger i händerna på antroposoferna

– Hilma ville ju att det ska ligga i händerna på dem. Det är lite konstigt, kan man tycka med nutidens mått mätt. Men hon vill det och stiftelser är ju självägande.

Kjell A Nordström jämför Erik af Klints agerade med trollerimagi à la rök och speglar.

– Den stora frågan är vilka som har befogenheter och behörigheter att företräda stiftelsen och sitta i styrelsen. Det är en fråga som måste utredas. Innan man har gjort det, är allt annat rök och speglar.

Erik af Klints polisanmälan handlar om materiella och immateriella rättigheter och om att avtalen som har skrivits inte var okej och att det är en fråga om vem som ska tjäna pengar på Hilma af Klints konst.

– Erik har fel av exakt tre skäl, säger Kjell A Nordström och förklarar:

– Nummer ett är att avtalen är korrekt skrivna och genomgångna ett antal gånger.

– Nummer två är att Hilmas bilder inte är skyddade längre. Det är fritt fram att använda dem, du kan sätta bilderna på skorna eller en t-shirt eller göra gobelänger av, om du vill. Avtalen är gjorda trots att det skulle gå att härja på, och det gör en del. Det går att köpa och gymtights och sådant. Och de har aldrig frågat Erik.

– Nummer tre är att ingen vet vad de här NFT-erna var vid tidpunkten. Däremot var juristerna överens om NTF är en del av virtuella produkter och de finns i avtalen på vanligt sätt och skiljer sig inte från andra bilder.

Har bokförlaget Stolpe skott sig på Hilma af Klints konst?
– Nej, nej, det kan man inte säga. Påståendet är konstigt. Här har lagts stora summor på att Hilma ska kunna flyga ut i världen. Är det i någon riktning medlen har gått, så är det den andra.  Det här har gagnat Hilma. Jag kan inte urskilja vad som är viljan, vad vill de?

Handlar det inte om att de vill ha pengar?
– Som ekonom har jag känslan av att människor är intresserade av pengar, men det fanns ju inga? Tvärtom, utan det här samarbetet hade det kanske inte varit så mycket med Hilma. Det finns ett stigande intresse kring henne och framgång brukar ju locka fram många pappor ur buskarna.