Nya EU-regler du bör ha koll på – för att inte tappa ditt varumärke

För den europeiska varumärkesrätten har 2016 varit kanske ett av de mest händelserika åren sedan 1996, när det så kallade gemenskapsvarumärket infördes i EU.

 

För bara två månader sedan, den 16 januari, infördes det nya varumärkesdirektivet som syftar till att harmonisera de nationella varumärkeslagarna inom EU. De flesta av dessa regler behöver inte införas i de nationella varumärkeslagarna förrän den 14 januari 2019. Mer brådskande är dock de förändringar för EU-varumärken som införs redan nästa vecka, den 23 mars, när en ny varumärkesförordning träder i kraft.

 

De nya bestämmelserna kommer att medföra rätt omfattande förändringar för svenska företag.

 

I senaste utgåvan av Dagens Opinions veckomagasin Veckans Brief berättar Christopher Büller, advokat och expert på varumärkesrätt på advokatbyrån DLA Piper, om vad du bör ha koll på.

 

 

• Den första punkten påverkar främst de varumärken som registrerades innan den 22 juni 2012, men är avgörande för skyddsomfånget av befintliga varumärkesrättigheter. Tidigare var det möjligt att ansöka om skydd med hjälp av så kallade ”klassrubriker”, vilket innebar att man inte behövde specificera de exakta varor och tjänster man sökte skydd för utan enbart en kategori. Detta förändras nu och svenska företag har sex månader på sig att skicka in specifikationer till den europeiska varumärkesmyndigheten på vilken typ av varor och tjänster man vill att varumärket ska täcka. Vidtas inga åtgärder kommer varumärket endast få skydd för de varor och tjänster som uttryckligen anges av den s.k. klassrubriken och eventuellt inte för de varor och tjänster som tillhandahålls undervarumärket.

 

• Det kommer bli lättare att registrera okonventionella varumärken. Tidigare har man behövt återge varumärken grafiskt för att dessa skakunna registreras. Melodier har därför behövt återges med noter och det har varit svårt att registrera t.ex. lukter och smaker. Framöver slopas kravet på grafisk återgivning vilket innebär att man kommer att kunna varumärkes registrera till exempel lukter, ljud och smaker.

 

• De EU-omfattande gemenskapsvarumärkena och den Europeiskavarumärkesmyndigheten OHIM kommer byta namn den 23 mars 2016. Gemenskapsvarumärken kommer numer benämnas EU-varumärken och myndigheten kommer benämnas Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).

 

• En ny avgiftsstruktur kommer introduceras för EU-varumärken. Tidigare har tre s.k. varu- och tjänsteklasser ingått i den grundavgiften för EU-varumärken. Framöver kommer man betala en avgift per varu- och tjänsteklass man vill att ansökan ska omfatta. Det kommer således bli billigare att registrera och förnya varumärken i EU.

 

• Invändningar mot internationella ansökningar med giltighet i EU har tidigare kunnat ske inom sex månader från publiceringsdagen. Med den nya förordningen kommer denna frist kortas ner till en månad. För rättighetshavare kommer det med andra ord bli viktigt att agera snabbt för att inte missa chanserna att hindra registrering avförväxlingsbara varumärken.

 

• Förnyelser av EU-varumärken kan inte längre ske senast i slutet av månaden när rättigheten löper ut. Framöver måste förnyelseansökan vara inlämnad senast dagen då varumärket löper ut. Missar svenska företag denna nya frist riskerar de att förlora sina varumärkesrättigheter.

 

• Rätten att använda sitt eget namn kommer framöver endast gälla för personnamn och inte för företagsnamn. Det kommer således bli än mer viktigt att företag utreder möjligheterna att använda firmanamn innan dessa registreras.

 

• Administrativa förfaranden för återkallelse och hävning av varumärken kommer krävas i samtliga EU-medlemsländer. Vi kan således förvänta oss förändringar i svensk lagstiftning och förhoppningsvis mer kostnadseffektiva möjligheter att agera mot rättigheter som inte används.

 

• Varumärkesinnehavare kommer få bättre möjligheter att agera mot piratkopierade varor. Bland annat kommer möjligheterna att agera mot varor som transiteras stärkas.