Mattias Goldmann (fores) spår kolsvart svekdebatt för Miljöpartiet

 

Nu låter det annorlunda. Varken Gustav Fridolin, språkrörskollegan och miljöministern Åsa Romson eller biträdande finansminister Per Bolund, som också sitter i den statsrådsgrupp som ska besluta om Vattenfalls framtid, vill längre utesluta en försäljning av brunkolsverksamheten.

 

– Det kommer bli väldigt svårt för Miljöpartiet att undvika en svekdebatt när en enad miljörörelse, där många av Miljöpartiets kärnväljare finns, motsätter sig en utförsäljning, säger Fores vd Mattias Goldmann.

 

Att vifta med en kolbit var i sig ett misstag, anser Mattias Goldmann.

 

– Frågar du mig var kolbiten en dålig symbol för att profilera miljöfrågor. Människor måste förändra sitt beteende och till exempel tycka att det är roligare att köra elbil än bensindrivet. Miljöpartiet valde att i stället koppla miljöpolitiken till ansvar och skuld, till kolgruvor i ett annat land.

 

Han tror att svekdebatten efter en försäljning av brunkolsverksamheten skulle bli betydligt värre för Miljöpartiet än om regeringen beslutat att förlänga Saudiavtalet.

 

– Att Miljöpartiet har stora problem med att hantera frågan märkts också genom att de har duckat för debatten. De ville till exempel inte diskutera frågan i Agenda, säger Mattias Goldmann och syftar på sändningen från 22 mars där det i stället blev vänsterpartisten Jens Holm som fick debattera Vattenfalls tyska dilemma mot Dagens Industris ledarskribent PM Nilsson.

 

Mattias Goldmann påminner också att Per Bolund, som själv i en interpellation från 2008 krävde dåvarande näringsminister Maud Olofsson (c) på svar om ett totalstopp för all Vattenfalls kolverksamhet, nu duckat för samma fråga.

 

I förra veckan aviserade Per Bolund, tillsammans med finansminister Magdalena Andersson (s), en skattehöjning på bensin och diesel, 44 öre litern respektive 48 öre litern från och med 1 januari 2016. Magdalena Andersson motiverade höjningen med att oljepriset har sjunkit och gjorde en poäng av att Miljöpartiet nu sitter i regeringen.

 

”Regeringen chockhöjer besinskatten”, var Aftobladets rubrik och intresseorganisationer som Motorbranschens Riksförbund rasade. Men Mattias Goldmann, tidigare vd på Gröna Bilister, anser att bensinskatten kan höjas betydligt mer utan risk för ramaskri bland väljarna.

 

– I realiteten kommer bensinen bli runt 60 öre dyrare vid pumpen, vilket är en väldigt liten höjning sett till det billiga oljepriset. Men det är en tydlig seger för Miljöpartiet och ett besked som landat ganska väl. Samtidigt har de goodwilleffekter som skattehöjningen fick inom miljörörelsen försvann dock efter bara några dagar till följd av Vattenfall-frågan.

 

Hur mycket bör bensinskatten höjas enligt dig?
– För sju år sedan hade vi sju partier som sa att vi borde höja med 70 öre. Men menar de allvar med en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 borde bensinpriset höjas med åtminstone hälften av den prissänkning som vi sett den senaste tiden, vilket blir ungefär en krona per liter.

 

Som ett resultat av EU-regler blir också hållbara biodrivmedel dyrare från 2016. Det för att biodrivmedel inte får överkompenseras i förhållande till fossila bränslen. Detta är något som regeringen bestrider men enligt Mattias Goldmann bör regeringen flytta fram positionerna och lobba ännu hårdare.