Klockan 8.05 mejlade tjänsteföretagens branschorganisation Almega ut sina kommentarer till budgeten, och blev därmed först.
Almega anser att budgeten visar att regeringen skiftar fokus för den ekonomiska politiken, ”från inflationsbekämpning till reformer som stärker hushållens köpkraft”.
”Det är bra att köpkraften stimuleras så att Sverige kommer ur lågkonjunkturen men om Sveriges tillväxt ska öka på längre sikt behövs strukturella reformer som stärker de som skapar tillväxten, företagen”, kommenterar Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega.
Almega ”välkomnar främst sänkningarna av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare” men ser även ”positivt” på att regeringen sänker arbetsgivaravgiften för unga upp till 23 år men invänder mot att den gäller endast 2026-2027.
”Om vi på allvar ska skapa fler jobb krävs en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften som omfattar fler”, kommenterar Fredrik Östbom.
Organisationen Företagarna tycks mer negativ än Almega, och skriver: ”trots flera positiva delar är helhetsbilden att kortsiktiga stimulanser väger tyngre än reformer som bygger morgondagens tillväxt och välstånd” och konstaterar att ”av de 80 miljarderna går bara tio procent till skattesänkningar för företag”.
”Sverige behöver strukturreformer som ökar arbetsutbudet, stärker konkurrenskraften och bygger framtida välstånd. I stället lägger regeringen stora resurser på kortsiktiga konsumtionsstöd som inte löser Sveriges långsiktiga problem”, kommenterar Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna, som dock gör tummen upp för ändrade 3:12-regler, ökade anslag till yrkesutbildningar och förenklade och tillståndsprocesser.
Men:
”Att inte sänka bolagsskatten, trots att det finns ett färdigt förslag om det, är en missad chans. Det är i företagen som morgondagens reformutrymme skapas. När man ignorerar deras förutsättningar undermineras både jobben och välfärden”, kommenterar Karl Ernlund.
”Det är tondövt att inte stärka välfärden. När regeringen kör över både väljarnas vilja och vittnesmål från Visions medlemmar försvagas hela samhällets beredskap. Välfärden är vårt gemensamma skyddsnät, att inte säkra den är som att dra undan mattan för både medborgare och medarbetare”, kommenterar Veronica Magnusson, förbundsordförande i fackförbundet Vision.
Hon påpekar att ”kommuner och regioner pressas hårt”.
”Sätt välfärden högre upp på dagordningen, det underlättar vardagen för de flesta, ger bättre sjukvård och stärker grunden för Sveriges krisberedskap”.
Akademikerfackens centralorganisation gillar sänkt skatt på arbete, men efterlyser en gemensam riktning för budgeten.
”Det Sverige behöver är inte ett kortsiktigt skattesänkarrally, utan en samlad skattereform. Budgeten saknar också svar på hur den höga arbetslösheten bekämpas. Utan jobbtillväxt och ett långsiktigt skattesystem riskerar välfärden att försvagas och kompetens att gå förlorad”, kommenterar Sacos ordförande Göran Arrius.
Energibolaget Ellevio ger grönt ljus för sänkningen av elskatten:
– Regeringens budgetförslag om att sänka elskatten med nästan tio öre per kWh ink moms är därför en mycket positiv signal. Men reformen riskerar att falla platt om inte indexeringen av skatten stoppas, kommenterar Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.
”Ska Sverige börja fungera som det ska måste vi få människor i jobb. Att vi har skyhög arbetslöshet och samtidigt tåg som inte går i tid och personal som sliter stenhårt i vård och skola är inget annat än ett slöseri för Sverige. Det måste till mycket mer än vad vi kan se i den här budgeten”, kommenterar Johan Lindholm.
Svenskt Näringsliv ”välkomnar satsningar som gör det mer lönsamt att arbeta”, men saknar reformer ”för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft och investeringsklimat”.
”Det är bra att regeringen fortsätter sänka skatten på arbete, särskilt för de med lägre inkomster. Det ger människor ökat konsumtionsutrymme och gör det mer attraktivt att ta ett jobb än att leva på bidrag. Det är även mycket positivt att regeringen nu tar nästa steg i finansieringen av ny kärnkraft”, kommenterar Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.
Han gillar även sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga även om den borde göras permanent. Jan-Olof Jacke saknar även långsiktighet.
”Regeringen är i denna budget alltför inriktad på kortsiktiga konjunkturstimulanser snarare än åtgärder som får ekonomin att växa långsiktigt”, kommenterar han.
Naturskyddsföreningen konstaterar att ”knappt fyra procent av det stora reformutrymmet läggs på miljöbudgeten”. Det anser föreningen vara ”helt otillräckligt för att nå klimat- och miljömålen”.
”Tvärtom leder regeringens politik till att utsläppen ökar kraftigt”, kommenterar Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen, och lägger till:
”Regeringen satsar mer på att subventionera fossila bränslen än vad hela miljöbudgeten uppgår till”.
Och vidare:
”Vi saknar dessutom de helt nödvändiga satsningarna på att öka takten på järnvägsunderhållet, bygga fler järnvägsspår och stötta kommunerna med mer pengar till cykel- och kollektivtrafik”.
Naturskyddsföreningen anser även att det är ”anmärkningsvärt att regeringen går vidare med miljardsubventioner till kärnkraft” och efterlyser mer pengar till att sanera PFAS.
Fackförbundet Sveriges Lärare är nöjda med två saker: beskedet att lärares tid för undervisning och planering ska regleras och ”kunskapsbidrag” som ska stärka likvärdigheten.
”På sikt krävs dock en långsiktig satsning på skolväsendet för att regeringens breda reformagenda ska vara framgångsrik. Både stat och kommun måste öka resurserna till skolan och förskolan för att främja likvärdighet, kvalitet och en god arbetsmiljö”, kommenterar Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Fackförbundet Unionen gillar att regeringen ”väljer att öppna plånboken och presentera en expansiv budget”, men ifrågasätter fördelningen av pengarna.
”Det är svårt att se regeringens långsiktiga vision i den ekonomiska politiken. Budgeten visar att man prioriterar kortsiktiga skattelättnader framför nödvändiga investeringar för framtiden. Samtidigt väntar ökade kostnader för både välfärd och försvar som måste finansieras långsiktigt. Att i detta läge låna till reformer som minskar statens intäkter framstår som ett uppenbart försök att vinna kortsiktiga opinionspoäng inför valet, kommenterar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.
Unionen tycker att regeringen har en ”snedvriden syn” på hur resurserna bäst fördelas, när den lägger ”över 30 miljarder på sänkt moms och ytterligare jobbskatteavdrag medan endast en halv miljard satsas på kompetens- och matchning”.
Skogsindustrierna har särskilt genomlyst förutsättningarna för sina medlemmar vad gäller bland annat transporter.
”De höjda banavgifterna för godstransporter på järnväg har slagit mot svensk industri. Det är välkommet att regeringen nu tillfälligt minskar den bördan. Men satsningen ger bara delvis lindring. Trafikverket behöver omgående se över modellen för hur banavgifter sätts. Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och för att hålla i omställningen i transportsektorn”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, som också noterar att budgeten innehåller höjda anslag till Sjöfartsverket, men anser att mer medel behövs.
En ny miljöprövningsmyndighet fanns med i budgeten och det är något som Skogsindustrierna har efterfrågat.
”En ny myndighetsstruktur är en del av ett effektivare regelverk som ligger mer i linje med EU-rätten än dagens”, kommenterar Viveka Beckeman.
Svenska Filminstitutets vd Anna Croneman är besviken:
”Hoppet om en nystart för svensk film väcktes när regeringen tillsatte en filmutredning, och ytterligare när utredningen togs emot positivt av en bredd av aktörer verksamma i den här branschen”, kommenterar hon.
Dock fick Filminstitutet 1 miljoner kronor till fortsatt digitalisering. Hoppet sätts nu till fimutredningen.
”Att regeringen framhåller att utredningen är ett viktigt underlag framöver är positivt och jag tolkar avsaknaden av ytterligare skrivningar som ett resultat av den korta tiden sedan remissrundan avslutades. Vi utgår från att arbetet nu fortskrider med sikte på en filmproposition senare i vår”.
Budgeten ”innehåller enbart riktade bidrag till kommuner och regioner”, anser SKR och vidare: ”det innebär att detaljstyrningen ökar, och det långsiktiga perspektivet saknas”.
”Det går att konstatera att det är en valbudget med ett ovanligt stort reformutrymme. Det är inte en välfärdsbudget. Eftersom konjunkturuppgången fördröjts finns det argument för en mer expansiv inriktning och det är rätt att stimulera hushållen. Sedan går det att diskutera om det är rätt åtgärder som görs. Att sänka matmomsen är till exempel en dyr och bred reform, alltså inte så effektiv”, kommenterar Emelie Värja, SKRs chefsekonom.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.