Jordbruksverket: Statskontoret har fel om stödet till jordbrukarna

Statskontoret skriver i sin rapport att det försenade it-systemet innebär ”att en del stödmottagare, det vill säga framförallt lantbrukare får vänta längre än vanligt på att få sina stöd utbetalade”.
 

– Jag tycker att statskontorets rapport i den delen inte stämmer. Jag vill med bestämdhet påstå att jordbrukarna kommer att få sitt berättigade stöd i tid. Vi har till och med betalat tidigare än under tidigare år. I början av den nya programperioden kunde vi inte betala lika fort som 2014 då vi hade ett väloljat system från förra perioden, säger Harald Svensson, på Jordbruksverket.
 

Statskontoret kommer också fram till att de ökade kostnaderna innebär att främjande och stöd till jordbrukarna prioriteras ned på Jordbruksverket.
 

– Detta gäller till exempel förberedelser inför ny jordbrukspolitik som ska gälla från 2021. Jordbruksverket deltar aktivt i regeringens arbete med ny politik.

Varför har det blivit dubbelt så dyrt att bygga it-systemet?
– Vi blev avkrävda en form av kalkyl av regeringskansliet 2011. Då hade vi inte en aning om vilka krav regeringen och EU skulle ställa.Så vi summerade ihop vad utvecklingsarbetet hade kostat tidigare utan att veta att stödpaketet skulle se radikalt annorlunda ut, med bland annat en stödform uppdelad i fyra nya delar.
Det är klart att de nya förutsättningarna stjälpte den summering vi hade gjort tidigare, berättar Harald Svensson och utvecklar:
 

– Sedan hade vi en tidsplan för när de nya stödformerna skulle börja gälla. Vi skulle gå i gång från 2014. Nu visade det sig att regelverket från EU och den svenska regeringen inte kunde bli klart i tid. Det var över ett års försening i det arbetet. Vi hade tagit höjd för att gå i gång 2014.

Huvudleverantör har varit it-bolaget Consid som har runt hälften av projektet. Den övriga hälften delas av Sigma, Sweco, Knowit, Sogeti och Tieto. Alla är upphandlade och har ramavtal med Jordbruksverket.

Hur har leverantörerna skött sig?
– Vi har haft en rätt het marknad och de roller vi har efterfrågat har också andra eftersökt. Det har inte varit någon enkel match att matcha ihop det.

Har ni inte fått de bästa konsulterna?
– Det vet vi ju inte. Vi vet inte vad alternativet hade varit.

Om ni skulle göra om projektet, vad skulle ni göra då?
– Det är klart att om vi hade vågat ha som utgångspunkt att jobbet hade blivit starkt försenat, då hade vi gjort på ett annat sätt. Men vi lyssnade på politiken och ambitionen var att snabbt komma fram. Den ambitionsnivån var väldigt hög. Vi startade till och med möjligheten att göra ansökningar innan regelverket var klart.
 

Har jordbrukens pressade situation spelat in?
– Det är möjligt, men inte huvudorsaken.

Vilka åtgärder tänker ni vidta?
– Vi ska fullfölja arbetet under loppet av nästa år.

Fanns det inte färdiga system i andra EU-länder att bygga på?
– Det finns rätt mycket nationella särarter. Dels har man olika tillämpningar i politiken, det är upp till länderna att själva definiera stora delar av stödsystemen, dels så skiljer sig förvaltningarna i olika länder. Det räcker med att åka till Danmark för att se att deras implementering är radikalt annorlunda, säger Harald Svensson.