Han gör MP-karriär i kilt

Magnus Edström började bära kilt redan i somras, något som han menar började som ”en kul grej” för att markera mot traditionella klädkoder efter att hans kollega Marléne Tamlin (mp) fått motta kritik för att burit kavaj istället för klänning under en middag.

 

– Både hon och jag reagerade på det och då sade jag på skämt att om du gillar kostym och långbyxor, då får jag börja bära kjol. Jag skaffade kilt och började sporadiskt använda den. Sedan tyckte jag att det var så himla bekvämt, säger Magnus Edström som tillägger att han inte ser någon anledning att åter börja använda långbyxor.

 

I dag bär han plagget till vardags och i samband med sitt politiska uppdrag som kommunalråd i Västerås.

 

I förra veckan valdes han av Miljöpartiets styrelse in till partiets feministiska utskott, efter att ha nominerats av Marléne Tamlin, något som ledde till att hans klädval också uppmärksammades i media.

 

Vad har du fått för reaktioner?
– Alla möjliga. Det är många som tittar lite förundrat. De flesta kommer med uppmuntrande ord och tycker att det är kul att någon sticker ut. En och annan tycker att det ser förjävligt ut och säger hur man kan gå omkring så där som kommunalråd. När det nu blivit lite uppmärksammat har jag fått en del kritik.

 

Till exempel har en person via en insändare i VLT sagt sig kränkas av hans klädval, eftersom Magnus Edström inte har någon anknytning till Skottland.

 

– Det här är en modern kilt som inte har någon som helst anknytning till skotsk kulturhistoria. Jag förstår inte riktigt kritiken, säger Magnus Edström.

 

Uppdraget i det feministiska utskottet är Magnus Edströms första uppdrag på riksplan.

 

Vad ska du åstadkomma?
– Jag känner att ett perspektiv som tappats bort lite i den feministiska och jämställdhetsdebatten är det här om ”What’s in it for me” som medelåldersman. Vad jag kan tjäna på det här. Dels är det ett mer jämställt samhälle generellt, men vi missar ofta att lyfta hur snäv mansrollen är, inte minst klädnormen men också vad gäller yrkesval och fritidsintressen. Det finns på något sätt förväntningar om vad vi ska jobba med och göra på fritiden. Jag tror hela samhället skulle må bra av att mer peka på sådant och försöka höja blicken. Sedan handlar det mycket om att få till utbildningsinsatser på olika sätt för att få folk att bli mer uppkysta och normkritiska.