Till skillnad från tidigare chefredaktörer är Leonidas Aretakis inte någon partigängare. Hans företrädare Anna Herdy är i dag partiledare Nooshi Dadgostars presskontakt. Aron Etzler blev partisekreterare.
Nej, Leonidas Aretakis, som har en bakgrund på Dagens Nyheter, Upsala Nya Tidning och ETC, tänker inte gå den vägen och tänker ta tidningen dit han anser sig ha fått mandat att ta den.
– Jag tror att de ville ha någon som kom utifrån, någon som kom från journalistik, som hade en vänsterbakgrund, vilket jag har. Men som ville att tidningen skulle vara lite bredare socialistiskt och inte vara så partiorienterad. Det var mitt uppdrag och det har jag jobbat mycket med och drivit tidningen som en oberoende, bred, odogmatisk vänstertidning som kan inta oväntade positioner, som inte läser vad någon företrädare för något parti har sagt för att bilda sin uppfattning, utan vi gör vår egen grej.
Vad gäller affärer Leonidas Aretakis lyfta Flamman över ett segment med vänsterinriktade ”rörelseorienterade” tidningar med ett par tusen prenumeranter.
– Någon var vänsterpartistisk, någon trotskistisk och så vidare och så har de framfört en åsikt som några marxister i ett rum har bestämt ungefär och sedan ska den ut till massorna. Vi tänker väldigt mycket på vad läsaren vill ha.
Leonidas Aretakis har en bredare målgrupp i sikte.
– En undersökning för några år sedan som visade att 30 procent identifierar sig som socialister i Sverige. Man kan diskutera den siffran upp och ner. Men en stor del av Sveriges befolkning, vi pratar miljoner människor i alla fall åtminstone, ser sig som socialister. Det är en väldigt stor potentiell publik för en vänstertidning, säger Leonidas Aretakis, och lägger till:
– Ändå är hela pressen borgerlig i princip med ett par undantag av de stora tidningarna. Varför är det så? Har vi vänstertidningar haft en för smal bild av vad målgruppen, de här rörelsepersonerna som är på varje demonstration? Jag vill skriva för den här stora, breda massan av vänsterlutande personer och för alla andra som då och då vill läsa en vänstertext.
Samtidigt som tidningen breddades och kastade loss från partiet blev den av med presstödet, som stod för hälften av Flammans omsättning på runt 6 miljoner kronor. När Dagens Opinion hälsar på hos Flamman vankas tårta. Det ska firas att målet på 4 500 prenumeranter som betalar 59-99 kronor per månad för en digital respektive tryckt tidning. 37 procent är digitala prenumeranter. Det går också att bli andelsägare för 500 kronor, något som lockade 100 under sommaren. På ett år har Flamman ökat prenumerationsintäkterna med 1,2 miljoner. Prenumerationsintäkterna klättrar upp mot uppskattningvis 4 miljoner kronor årligen, tillräckligt för att försörja 4 medarbetare. Samtidigt trappas presstödet ner till 2,5 miljoner i år till noll år 2029.
Hur har ni drivit prenumerationsaffärerna?
– Vi har i princip inte haft några kampanjer och nästan inget ’testa på’ nästan alls.
Leonidas Aretakis har flera idéer om hur han vill utveckla Flamman framöver.
En idé är att skapa ett glossy magazine av papperstidningen.
– Vi har gjort dramatiska prishöjningar för papperstidningen som ändå ökar. Folk är beredda att betala mer och då blir de också mer comittade.
Leonidas Aretakis funderar också på hur han kan krydda prenumerationserbjudandet med fysiska träffar. Även webb-tv är på gång.
– Vi kommer till exempel köra ett program där en panel diskuterar de senaste nyheterna. Det blir icke dogmatiskt, vi ska bara babbla lite grann.
En annan plan är att köra i gång en tankesmedja, något som andra partier har i sin sfär, dock inte Vänsterpartiet.
– De har aldrig varit med och styrt landet och behövt skriva reformförslag utan suttit vid sidan av. Nu funderar vi på att ge ut rapporter.
Som Katalys?
– Lite åt det hållet. Det behövs ju sådant idéarbete även utanför socialdemokratin där mer radikala tankar kan få vara med. Så det har vi redan börjat jobba på.
Är tankesmedjan något ni pratar med Vänsterpartiet om?
– Vi pratar inte med partiet på det sättet. Tidningen är oberoende och jag är väldigt icke-partistisk.
Som chefredaktör för Flamman driver Leonidas Aretakis vänsterperspektivet och möter motstånd.
– Medierna, Bonnier och de andra, är borgerliga konglomerat. Det är en otroligt kraft som högeropinionen kan få i medierna när till exempel Vänsterpartiet gör något dumt. Särskilt stor är högerdominans i ekonomiska frågor, de frågor som jag tycker är de mest centrala. För oss blir det också ytterligare en anledning att vilja växa. Det måste finnas fler motröster.
Nu kommer dessutom en våg med konservativa medier och opinionsbildare, som Leonidas Aretakis ser det.
– Jag är en av få socialister som är ute och bråkar i SVT och andra kanaler. Vi är en handfull, Göran Greider, Daniel Suhonen och ett par till. Sen finns det hur många som helst på högersidan och det har en ny höger utanför den traditionella högern med ännu opinionsbildare som Henrik Jönsson och Ivar Arpi.
Tidigare agerade Vänstern som ”grindvakt” för vad som gick an att säga i offentligheten” men nu är den tiden förbi, anser Leonidas Aretakis.
– Det finns ingen spärr längre. I dag går det att dela grova, antimuslimska memes. Det är det dominerande, och det är vi som slår underifrån.
Och slå slag för sin sak gör Leonidas Aretakis, även på motståndarsidans hemmaplan.
– Du går inte att säga att du inte kan prata med Ivar Arpi. Vi måste ju in i de stora plattformar som finns. Vi måste delta på konservativa plattformar också. Herregud, Sverige styrs ju av deras ideologi.
Leonidas Aretakis har även varit med i Navid Modiris podd flera gånger.
– Det blev lite diskussion om det inom vänstern. Det var jag och hela radikalhögern, Ivar Arpi, Hanif Bali, Chang Frick, alla.
Hur kändes det?
– Jag tycker att man ska gå in där och säga emot och ha det självförtroendet. Jag ska diskutera woke i SVT med Hanif Bali och då är det vissa i vänstern som tycker att jag inte ska legitimera den frågeställningen. Men herregud. Heja i stället på när det släpps in en socialist på SVT. Alltså varför har vänstern så dåligt självförtroende? De tror att jag ska förlora debatten för att han är slugare på något vis. Men man måste ju utgå från att man kan gå in i de där rummen och se till att det kommer att finnas fler socialister efter än innan.
Hur upplever du högerkonservativa sammanhang?
– Det är inte direkt våldsamt, men så klart är de mina största motståndare. Men jag tänker inte så mycket på dem. Jag är där för att säga min sak och tilltala dem som vill lyssna på mig och jag vill inte ge upp om någon människa. Det är klart att jag inte kan omvända personer som Hanif Bali, men han har väldigt många lyssnare som inte är så ideologiska som man kan tro.
Får du frågor om Vänstern om att du relativiserar högerkrafterna?– Ja, men högerkrafterna är redan legitima. Deras idéer styr Sverige. Det är ett parti med rötter i nazismen som är med i regeringsunderlaget. De är etablerade och jag kan inte göra någonting åt det. Jag kan inte utesluta dem med olika snitsiga metoder. Jag måste in och debattera. Det är inte bättre än så.
Flamman jobbar med webbbyrån Klandestino.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.