– Vi ser det som att vi står upp för den svenska modellen och medlemmarnas villkor, det finns inget direkt negativt med det, säger Transports kommunikatör Gabriel Dahlander.
Det är i en årsrapport som arbetsgivarorganisationen granskar antalet varsel om konfliktåtgärder på arbetsmarknaden sedan 2011, för att, som de uttrycker det, få en mer komplett ”bild av hur hot med konfliktvapnet används”.
Svenskt Näringsliv slår fast att det under denna period lagts 297 varsel, varav 192 rörde tvister mellan kollektivavtalsparter.
Under 2015 förekom enbart fyra varsel om stridsåtgärder i samband med pågående förhandlingar, samt ytterligare 25 i samband med internationella sympatiåtgärder eller tvister med enskilda företag.
I granskningen pekas också särskilt tre fack ut som mer benägna att varsla om stridsåtgärder: Byggnads, Transport och Seko som under perioden 2011-2015 lagt 26, 20 respektive 18 varsel.
Svenskt Näringsliv anser att detta är problematiskt, men på Transport tolkar man listan snarare som att facken värnar sina medlemmar.
– När det behövs så står medlemmarna upp för sina villkor. Det är inte på något sätt en problematisk uppgift för vår del, säger Gabriel Dahlander.
Hur ser ni på att Svenskt Näringslivs gör en sådan här granskning?
– Det står dem fritt att göra. Det här är inga hemliga siffror. Jag förstår att de vill göra det för att kanske måla upp en bild. Men vi tolkar siffrorna på ett helt annat sätt. Det visar att vi är ett aktivt förbund som står för medlemmarna. Vi tar inte en konflikt för skojs skull, utan när det behövs och när nöden kräver det.
– Det står dem fritt att göra. Det här är inga hemliga siffror. Jag förstår att de vill göra det för att kanske måla upp en bild. Men vi tolkar siffrorna på ett helt annat sätt. Det visar att vi är ett aktivt förbund som står för medlemmarna. Vi tar inte en konflikt för skojs skull, utan när det behövs och när nöden kräver det.
Byggnads ordförande Johan Lindholm ställer sig dock lite frågande till undersökningen.
– Man kan fundera lite över syftet med sådana här rapporter. Om syftet är att få facket att framstå som konfliktsökande och aggressiva, undrar jag vad de har för syn på den svenska modellen och framgången den inneburit för svensk arbetsmarknad, säger han i en mejlkommentar till Dagens Opinion.
I samband med granskningen säger också Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson i en intervju på den egna sajten att fackens ”användning av framför allt sympatiåtgärder borde begränsas. En proportionalitetsregel, ett överdriftsförbud, är också angelägen”.
Transport och Byggnads är skarpt kritiska till utspelet.
– Det är ett oerhört allvarligt intrång i den svenska modellen och något som vi naturligtvis inte alls håller med om. Jag förstår att de kan tycka så, det ställer till det för dem, men det är inte aktuellt för oss, säger Gabriel Dahlander.
Johan Lindholm säger:
– Detta visar Svenskt Näringslivs (SN) rätta ansikte. De har alltid varit ute efter att begränsa löntagarnas inflytande. Genom att prata om sympatiåtgärder, proportionalitetsregel och överdriftsförbud vill de slå sönder den svenska modellen. En modell där parterna tar ansvar och som leder till få konflikter. Modellen har också varit till fördel för industrin. Vi kommer naturligtvis stå upp för reglerna som vi gemensamt har bestämt. Politiken andas lagstiftning och att politiker ska ta över lönebildningen. Detta är samma tanke som hos SN. Makt från löntagarna till arbetsgivarna.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.