Förslagen är följande:
* Engångsutbetalningar till regionerna för att öka antalet operationer inom specifika diagnosområden, såsom höftledsprotes, framfall och grå starr.
* Förbättringar av vårdens infrastruktur för att öka kapaciteten och effektiviteten.
* Åtgärder för att sluta utföra vård utan patientnytta, exempelvis artroskopisk kirurgi vid artros, för att frigöra resurser till annan vård.
Arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna ”kan konstatera att det riskerar att bli en besvikelse för de patienter som idag ställs i årslånga köer”.
”Utredaren pekar ut höftleder, ögon och framfall. Det är bra men man borde även inkludera åtminstone knäledsoperationer. Det största problemet är dock om regionerna inte tar möjligheten till en hållbar kapacitetsökning genom att använda privata vårdgivare”, kommenterar Karin Elinder, näringspolitisk expert, på Vårdföretagarna.
Fackförbundet Sveriges läkarförbund | Pressmeddelande anser att ”vården kräver breda och långsiktiga satsningar”, men anser också att ”det är välkommet med ytterligare medel”. Läkarförbundet ser samtidigt ”en risk för att diagnosfokuserade insatser kan leda till undanträngning av patienter som egentligen har högre medicinsk prioritet”.
”Jag vet att våra kollegor kommer göra allt de kan för att de tillskjutna pengarna ska få avsedd effekt”, kommenterar Lars Rocksén, första vice ordförande i Läkarförbundet.
Vårdföretaget Aleris var snabba på bollen och hade rentav presenterar sina synpunkter innan utredaren hade lämnat över utredningen. Aleris tycks inte imponerade av regeringens insatser hittills, och skriver i ett utskick:
”Statistik från Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att det inte skett någon förbättring – cirka 160 000 personer stod i operationsköer i november 2022, varav 60 000 hade väntat längre än vårdgarantin på 90 dagar. Två år senare är siffrorna i stort sett oförändrade, trots att sjukvården årligen får omfattande resurser, utan krav på förbättringar”.
Aleris presenterar tre egna förslag:
* En nationell insats som säkrar vårdgarantin och bygger en långsiktig struktur.
* Upphandla och samarbeta med privata vårdgivare.
* Prioritera insatser där behovet är som störst, förslagsvis kataraktkirurgi (starr), framfallskirurgi, höft- och knäproteskirurgi samt ryggkirurgi.
Kommunernas och regionernas arbetsgivarorganisation SKR ser ”en risk att vissa förslag för att korta väntetiderna leder till att sjukare patientgrupper trängs undan”, om ”fokus hamnar på att beta av ’lättare’ åkommor” – och det i sin tur leder till att regionernas arbetsbörda ökar när de får hantera fler svårt sjuka patienter.
”Väntetiderna är ett stort problem i dag, på många håll i landet. Det viktigaste är att vård alltid ges efter behov, att statliga engångsinsatser inte leder till att den medicinska prioriteringen rubbas”, kommenterar Johan Kaarme, chef för SKRs vård- och omsorgsavdelning.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.