Övergripande ska anslagen inom området forskning och innovation öka successivt med 6,5 miljarder kronor till 2028 och med 1,5 miljarder kronor för 2025. Regeringen har även presenterar ett antal prioriteringar:
* 400 miljoner till utbyggnad av avancerad forskningsinfrastruktur, bland annat till Max IV och ESS vid Lunds universitet samt Scilifelab i Solna.
* 600 miljoner kronor på life science och hälsa till 2028.
* 710 miljoner till strategisk rekrytering till universitet och högskolor
* 1,4 miljarder till Vetenskapsrådet, bland annat till excellenscenter
* 203 miljoner till cirkulär bioekonomi inklusive skog.
* 100 miljoner för en ”särskild satsning” på AI.
SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, var snabbt ute med en kommentar framhåller ”två viktiga satsningar” i propositionen: ”ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi, samt en tioårig forskarskola om bioekonomi”.
Men SULF ser även ”stora problem” med att andelen basanslag fortsätter att minska.
”Jag är förvånad att regeringen går så långt i fel riktning, när de lovat förbättringar. Det är ett hårt slag mot Sveriges konkurrenskraft. Johan Pehrson kunde inte svara på journalisternas fråga om varför propositionens inriktning på konkurrensutsatta medel är bättre än att öka basanslagen”, kommenterar Sanna Wolk, förbundsordförande på SULF.
SULF kommenterar vidare:
”Dessutom är de basanslag som tillförs till lärosätena konkurrensutsatta och starkt politiskt styrda. SULF ifrågasätter om det ens är att betrakta som basanslag om ökningen inte består av helt fria medel”.
”Ett forsknings- och innovationsprogram för bioekonomins område är en viktig satsning som kommer vara betydelsefull för att svensk skogsindustri ska kunna bibehålla och utveckla en fortsatt stark konkurrenskraft på globala marknader. Därför har vi efterlyst ett sådant program och kan nu glädjande konstatera att regeringen öronmärker medel för detta”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Organisationen gör även tummen upp för ”den satsning på en tioårig forskarskola om bioekonomi som ursprungligen föreslogs i utredningen”.
De forskande läkemedelsföretagens organisation Lif ser propositionen som ”ett viktigt steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och position som life science-nation”.
”Det är en viktig signal om att Sverige menar allvar i strävan att bli en global ledare på området och det är bra att de så tydligt adresserar kopplingen mellan innovation och tillväxt. Läkemedelsindustrin pekas ut som en vital basnäring som ska ha goda förutsättningar från forskning till implementering och faktisk användning”, kommenterar Sofia Wallström, vd på Lif.
Regeringen forskningsproposition innebär en kraftig ökning av anslagen till forskning. Det är en viktig investering i vår konkurrenskraft, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, på Svenskt Näringsliv, anser att propositionen ”har en tydlig inriktning mot excellens och banbrytande teknikområden” och vidare:
”Det är rätt vägval och rustar Sverige för framtiden. Vi behöver både fri forskning av högsta kvalitet och satsningar inom breda teknikområden av stor betydelse för vårt näringsliv och övriga samhälle här och nu. AI och kvantteknik är två sådana områden”.
Emil Görnerup anser att propositionen adresser vad han kallar för ”en produktivitetsutmaning i svensk forskning och utveckling”.
Men Svenskt Näringsliv efterlyser också mer pengar:
”Regeringens uppföljningsbara delmål för kommande tioårsperiod innefattar att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP. Svenskt Näringsliv har föreslagit att FoU-investeringarna på 10 år bör öka till minst 4 procent av BNP och detta är ett steg i rätt riktning. Ett skarpt mål skulle skicka en viktig politisk signal och öka Sveriges attraktionskraft för investeringar i forskning ytterligare”.
”Den teknikintensiva industrin står för hälften av näringslivets FoU-investeringar i Sverige och välkomnar förbättrade förutsättningar för ökad växeldragning med det offentliga. Men det är viktigt att de teknikområden som satsas på sker i nära dialog med industrin. Våra världsledande företag vet bäst var vi har våra styrkor och det är också så vi får med oss industrins egna FoU-investeringar och säkerställer att satsningar med marknadspotential kommer till stånd”, kommenterar Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen.
Hon ser anslagen som avgörande för svensk konkurrensförmåga.
”Satsningen sker i ett geopolitiskt ansträngt läge där konkurrensen om investeringar i ny teknik ökar. Många av Sveriges konkurrentländer har redan genomfört offensiva satsningar, vilket hotar svensk industris position inom områden som telekom, fordon och industriella produkter”.
Även Teknikföretagen efterlyser mer pengar:
”Enligt Vinnova behövs en offentlig anslagshöjning på omkring 20 miljarder kronor för att nå en investeringsnivå motsvarande 1 procent av BNP, en nivå som andra länder redan når. Den offentliga delen av FoU-investeringarna i en global kontext är fortsatt blygsam, men är ett viktigt första steg. Men det blir därför ännu viktigare att utforma ett forsknings, och innovationssystem som är attraktivt för privata investeringar”, kommenterar Pia Sandvik.
Teknikföretagen efterlyser också ”en funktion som kan samordna Sveriges teknikpolitik”.
”Vi föreslår en funktion med huvudansvar för att utveckla och implementera en nationell teknikstrategi som ligger i linje med Sveriges långsiktiga mål inom innovation, säkerhet, hållbarhet och digitalisering. Vi kallar den ett CTO-kontor”.
”Vi hade gärna sett ökade basanslag till universiteten, så att de naturvetenskapliga utbildningarna får mer resurser och därmed kan utbilda fler som sedan är verksamma inom forskning och utveckling. På så sätt kan innovationslandets Sveriges konkurrenskraft långsiktigt stärkas”, kommenterar Petra Malm Danielson, avdelningschef för marknad och samhällspolitisk påverkan för fackförbundet Naturvetarna.
Naturvetarna anser att villkoren för alla forskare på lärosäten måste förbättras, inte minst när det gäller att locka utländska forskare.
”Villkoren för forskare inom akademin måste bli bättre. Idag har många osäkra anställningar som är beroende av kortsiktiga forskningsstöd som är normen. Säkra anställningar, högre löneutveckling och tryggare arbetsvillkor kan bidra till en stärk forskning”.
Vill du / ni också kommentera forskningsproppen?
mejla: red@dagensopinion.se
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.