– För det första är bråket ett symptom på hur Sverige på många ställen utomlands har blivit en exponeringsyta för fakenews, missuppfattningar och politiska konflikter som egentligen handlar om någonting helt annat än Sverige, säger Erik Zsiga och fortsätter:

– För det andra är det ett symptom på hur kritik mellan olika länders ledare i dag väsentligen verkar föras i sociala medier och liknande. Förr föreskrev diplomatin, så var det i alla fall när jag var i den för bara knappt tio år sedan, att kritik hellre framfördes i bilaterala samtal mellan ministrarna än på presskonferenserna efteråt.

– För det tredje, och tyvärr, vittnar bråket också om den för tillfället helt urspårade relationen mellan Ungern och Sverige.

Det är inte första gången Viktor Orbán ”svajar med sanningen om Sverige för att försöka skrämma hemmaopinionen”, påpekar Erik Zsiga.

– Inför valet 2018 orkestrerades rena förtalskampanjer mot Sverige.

Men Erik Zsiga påpekar även att Ungern är föremål för en del felaktiga påståenden.

– Annika Strandhäll (s) gjorde som socialförsäkringsminister ett stort nummer av att ungersk familjepolitik ville få upp barnafödandet i landet och att det ’osade 30-tal’. Jag tror dock inte att hon ser svenska barnbidrag och barnomsorg som fascism. Jag noterar att Tobias Billström (tidigare utrikesminister, M) i sin bok om Nato-processen som kom i veckan skriver att den sortens svenska uttalanden skapade problem. Ungrarna gjorde i sin tur ett stort nummer av detta för att dra uppmärksamhet från de viktiga frågorna. Han skriver att han svor över att S-regeringen inte oftare valde punkter där Ungern verkligen förtjänade kritik.

Vad skiljer i svensk och ungersk, politisk kommunikation?
–Ungrarna älskar att utmåla sig själva som missförstådda offer. Den är möjligen ett uttryck för ungrarnas kynne mer än deras sätt att kommunicera politiskt. Ungersk politik, i synnerhet Orbáns retorik, bygger mycket på de historiska oförrätter som ungrarna uppfattar sig ha blivit offer för. Det har de också ofta blivit, men lärdomarna av dessa erfarenheter verkar i alla fall Orbán ta till sig mycket selektivt. Hur som helst, för omvärldens ledare blir det då förstås extra viktigt att vara påläst och precis i kontakten med ungerska ledare.

Vad kan Ulf Kristerssons sätt att kommunicera få för konsekvenser?
– I huvudsak tror jag det är helt rätt att bemöta Orbáns påhopp på Sverige, men det gäller alltså att hålla tungan rätt i mun. Jag undrar till exempel om statsministern var helt rätt på det när han i veckan anklagade Viktor Orbán för att sätta oppositionella i fängelse. Det finns så mycket annat som man kan kritisera honom hårt för, säger Erik Zsiga.

Han tycker samtidigt att Viktor Orbán har sig själv att skylla.

– Han har länge undergrävt sin trovärdighet. Om han inte så ofta hade gått in för att provocera hade han nog sluppit en del mindre befogad kritik. I dessa tider av upphetsat samtalsklimat är det kanske en lärdom även för andra ledare inom både politik och näringsliv.

Och att det var dags för Sverige att ryta ifrån:

– Klarspråket mot Ungern är i alla fall välkommet. Det är betydligt värdigare än den charad svenska politiker tvingades till under Nato-processen. Sverige kan ha varit den stat som en gång gjorde mest för att försöka föra framåt Ungerns EU-ansökan. Det gällde även Turkiets dikeskörda ansökan. Ändå tvingade ledarna i dessa två stater svenska politiker på knä när det var vår tur att behöva hjälp. Det var ett svinaktigt beteende, och något svenskt fjäsk ska Viktor Orbán inte räkna med i framtiden. Särskilt inte som hans förfall kanske inte längre främst är ett ungerskt inrikespolitiskt problem, utan ett internationellt med tanke på hans skamliga hållning i Ukrainafrågan.

 Hur kan relationen med Ungern förbättras i detta läge?
– Det bästa för att återställa relationerna mellan Ungern och Sverige vore att oppositionen segrar i de val som Ungern håller i april nästa år. Mycket är visserligen oklart om oppositionskandidaten Péter Magyar, den första på många år som verkligen har utmanat Viktor Orbán. Men det vore nog bra med maktskifte av många andra anledningar också, säger Erik Zsiga.

 

 

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se