I en kolumn i Expressen 6 februari sågar Anna Dahlberg en färsk rapport från Almega som visar att arbetskraftsinvandring är lönsam och att inga av de skärpningarna som diskuteras nu behövs. Men Almega står på sig och anser att Sverige tjänar miljardbelopp på arbetskraftsinvandring.

”Den som läser rapporten blir snabbt fundersam”, skriver Anna Dahlberg.

Hon utvecklar:

”De offentliga kostnaderna för anhörigas utbildning antas till exempel bara var hälften av inföddas – trots att medföljande barn i ytterst få fall kan svenska”.

Anna Dahlberg konstaterar:  ”Argumenten från näringslivshögern går inte ihop. Å ena sidan hävdar man att nästan allt handlar om kompetensinvandring och att antalet enkla jobb är försvinnande få. Å andra sidan skulle det tydligen innebära en katastrof om det infördes ett lönegolv på 31 700 kronor”.

Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega och Patrick Joyce, fillic i nationalekonomi och chefekonom Almega, står dock på sig i ett svar:

”Nästan hälften av arbetskraftsinvandrarna får jobb inom bristyrken som kräver yrkesutbildning eller speciell erfarenhet. Det kan handla om tekniker, svetsare, hantverkare och kockar. Det är dessa personer som inte kommer att kunna arbeta i Sverige om lönekravet skulle höjas till närmare 32 000 kronor i månaden”.

Och vidare:

”Almega har beräknat att de arbetskraftsinvandrare som stannar minst ett år i Sverige ger ett överskott på 1,7 miljarder kronor per år, kostnaden för de anhöriga inräknad”, skriver Andreas Åström och Patrick Joyce.

”Det är ett problem att näringslivet tar så lätt på problem med fusk, kriminalitet och att övervältra kostnader på skattebetalarna. Ett ännu större problem är att detta lättsinne får så stort genomslag inom delar av borgerligheten”, skriver Anna Dahlberg, och lägger till:

”Heder åt Moderaterna (och kd) som vägrar gå i Almegas ledband”.

”Det finns vittnesmål om att oseriösa arbetsgivare inte betalar ut den avtalade lönen eller tar tillbaka delar av lönen i olika avgifter. Det är osäkert hur vanligt detta är men vittnesmålen finns. Problemet med brukarimport inom assistanssystemet har också uppmärksammats och bör åtgärdas. Kontrollåtgärder och myndighetssamverkan mot fusk och brottslighet måste därför förbättras”, skriver Andreas Åström och Patrick Joyce.