Underlaget består av 357 133 anföranden i riksdagen 19 september 2000 till 11 december 2025 insamlade av Vera Policy. Graden av populism i anförandena har sedan tagits fram via en modell med sex ramar populistisk retorik:
Analysen visar att endast 1,7 procent av anförandena har en ”mycket hög” populistnivå. Medeltalet för det framräknade populistindexet ligger på 24,6. Endast tre partier ligger tydligt över detta, Moderaterna (26), Vänsterpartiet (30) och Sverigedemokraterna (38).
De minst populistiska partierna är Socialdemokraterna (21), Miljöpartiet (22) och Kristdemokraterna (24).
styrda uppifrån
Maktelit styr utan demokratisk legitimitet
sanningssägare
Modig röst mot etablissemangets tystnad
förlorat paradis
Nostalgi för ett bättre förflutet
sunt förnuft
Folklig visdom mot expertvälde
ordning mot kaos
Samhället i upplösning kräver auktoritet
anti-teknokrati
Folkviljan före experter och tjänstemän
Sverigedemokraterna ligger högst av alla partiet på samtliga ramar och högst på ordning mot kaos. Vänsterpartiet ligger som parti högst på ”styrda uppifrån” och ”sanningssägare”.
Ämnena med högst populistindex är kriminalitet (29), migration 27 och ekonomi (25).
Under mätperioden har den retoriska tyngdpunkten flyttat från ”folket mot eliten” till ”ordning vs kaos”.
Malin Appelgren, partner på Paues Åberg, anger tre skäl till att ta fram rapporten:
– Jag kör ganska mycket medieträning och märker av en ökad efterfråga från branschorganisationer att deras experter upplever att de möts av förringningar av fakta, halvsanningar och felaktiga premisser hos politikerna, säger hon och lägger till:
– Vissa upplever det nästan som provocerande och undrar hur de ska bemöta felaktiga påståenden.
Den andra delen handlar om att Malins Appelgrens uppdragsgivare undrar hur de ska tolka vad politikerna säger.
– Det finns ett större behov bland våra kunder att förstå vad som är politisk retorik och vad som kan landa i politiska beslut. Är positionering och högt tonläge inför valet, eller är det riktig politik?
För det tredje anser Malin Appelgren att området är dåligt belyst.
– Det finns en känsla av att det politiska samtalet har hårdnat, men det finns begränsade underlag, Göteborgs universitet har tittat till viss del på området.
Hon lägger till:
– Framförallt upptäckte jag att det saknades en mer omfattande retorisk analys över riksdagsdebatterna och var nyfiken om det fanns en skillnad mellan det politiska samtalsklimatet i media och riksdagens kammare. Jag tycker också att det är intressant att se hur partierna agerar sinsemellan, när de möts i en politisk debatt. Vad driver emotion och konflikt?
Körningen visar på en liten andel populistiska uttalanden i riksdagen, hur kommer det sig?
– Det kan bero på att vi har en riksdagsordning över hur man ska uttrycka sig och där man riktar sig till talmannen. Det kan skapa ett tryck för att debattera på ett annat sätt. Hätskheten flödar annars fritt i medier och sociala medier. Det är något för partierna att fundera över.
Malin Appelgren tycker dock att det är ”oroande” att uttalanden inom den populistiska ramen ordning mot kaos växer.
– Det kan vara ett tecken på att vi är på väg mot en mer affekterad (känslostyrd) debatt, där man inte nöjer sig med att utmana motståndarens argument utan exempelvis angriper deras karaktär, även i riksdagen. Det är en annan sorts samtalsklimat.
Malin Appelgren tycker att det finns vissa kommunikativa fördelar med en mer populistisk inriktad kommunikation:
– Undersökningen visar på en ganska låg grad av populistisk retorik i riksdagen. Det finns en övertro på fakta och siffror i debatten, det märks inte minst på paneldebatterna under Almedalsveckan. Men det är inte säkert det resonerar hos publiken. Man minns fakta om de nämns i ett större sammanhang. Där behövs lite mer populism för att budskap landa men utan att för den sakens skull demonisera din motståndare eller förvanska fakta.
Handlar det inte om storytelling snarare än populism?
– Populism är något annat än populistiska ramar. Populistisk retorik och storytelling har däremot gemensamma närmare, båda förutsätter en publik som ska beröras. Men populistisk retorik handlar också om att tydliggöra skillnader och i förlängningen övertyga åhörarna eller väljarna att dina argument är de bästa.
Paues Åberg har även kört fram listor på de mest populistiska riksdagsledamöterna.
För perioden 2022-2025 ligger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson (kd) i topp, hårfint före Richard Jomshof (sd). Topptiolistan innehåller politiker från fyra partier: KD, SD, C, M och V. De tre Moderaterna på listan har alla gjort över 100 anföranden.
populistindex 2022–2025 namn antal anföranden
1. Andreas Carlson (kd) 56,8 23
2 Richard Jomshof SD 56,5 107
3 Peter Helander C 51,9 19
4 Katja Nyberg SD 51,7 88
5 Henrik Vinge SD 51,5 58
6 Fredrik Kärrholm M 51,1 106
7 Thomas Morell SD 50,9 230
8 Malcolm Momodou Jallow V 49,6 168
9 Arin Karapet M 48,9 105
10 Nima Gholam Ali Pour SD 48,5 394
Topptio för år 2025 toppas av Richard Jomshof (sd) för Helena Lindahl (c) , som dock endast presterade sju anföranden.
populistindex 2025 namn antal anföranden
1. Richard Jomshof SD 73,6 15
2 Helena Lindahl C 71,9 7
3 Malcolm Momodou Jallow V 55,9 62
4 Henrik Vinge SD 53,4 47
5 Ann-Christine Frohm SD 52,9 21
6 Lorena Delgado Varas V 52,8 49
7 Mats Green M 52,1 59
8 Patrik Jönsson SD 51,5 14
9 Nima Gholam Ali Pour SD 49,2 163
10 Sara Gille SD 49,0 141
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Om uppdraget Vårdföretagarna arbetar för goda och långsiktiga förutsättningar för privata vård- och omsorgsgivare och för en välfärd med hög kvalitet, valfrihet och utvecklingskraft. Nu söker vi en näringspolitisk expert med ansvar för Individ- & Familjeområdet, som inbegriper bland annat den sociala barn- och ungdomsvården samt LSS. Du arbetar nära våra medlemsföretag och branschstyrelsen med frågor som är viktiga för branschens utveckling och långsiktiga förutsättningar. Du ingår i det näringspolitiska teamet och utöver branschansvaret för Individ & Familj är du med och driver andra näringspolitiska frågor. Du analyserar aktuella politiska frågor, tar fram förslag och underlag och driver påverkansarbete gentemot beslutsfattare, myndigheter och andra relevanta aktörer. I rollen ingår bland annat att: driva och utveckla näringspolitiska frågor, med huvudsakligt fokus på individ och familj analysera politiska förslag och samhällsutvecklingen ur medlemsföretagens perspektiv ta fram remissvar, rapporter, debattartiklar och andra underlag företräda Vårdföretagarna i exempelvis statliga utredningar, myndighetsdialoger och andra externa sammanhang bidra till opinionsbildning och kommunikation kring prioriterade frågor samarbeta nära våra medlemsföretag, branschstyrelser och kollegor inom Vårdföretagarna och Almega. Vem söker vi? Vi söker dig som har 3–5 års relevant erfarenhet av politiskt arbete, samhällspolitisk analys eller påverkansarbete. Du har ett starkt intresse för näringspolitik och välfärdsfrågor. Erfarenhet av eller kunskap om frågor inom individ- och familjeområdet är meriterande. Du är en mycket god skribent och kan omsätta komplexa frågor till tydliga budskap och konkreta förslag. Du är trygg i externa sammanhang och har förmåga att skapa förtroendefulla relationer med såväl medlemsföretag som beslutsfattare och andra intressenter. För att...