UG efter HD-domen: Det uppstår ett vakuum

2024 fälldes Birgitte Bonnesen i hovrätten för att ha vilselett medierna, TT och SvD, när kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2018 presenterades, ett brott som klassificerades som grovt svindleri. Högsta domstolen kom däremot fram till att Birgitte Bonnesens intervjusvar faller under meddelarfriheten.

Linda Kakuli, var en av fyra reportrar på Uppdrag granskning som grävde fram berättelsen om Swedbanks penningtvättaffärer i Baltikum. Hon är noga med att målet i Högsta domstolen inte har med Uppdrag gransknings reportage, som sändes 20 februari 2019, att göra.

– Det är viktigt att framhålla att målet inte handlar om vår granskning och penningtvätten utan om det som hände hösten 2018, innan vi hade sänt vårt reportage, om hur Birgitte Bonnesen kommunicerade med andra medier. Det fanns så klart kopplingar till granskningen eftersom det fanns frågor (i intervjuerna i TT och SvD) om misstänkt penningtvätt i Baltikum, säger hon och konstaterar att både Hovrätten, Högsta domstolen, Finansinspektionen och Swedbanks egna utredare har kommit fram till att det fanns problem med misstänkt penningtvätt på Swedbank.

Högsta domstolens beslut öppna för en utveckling där ingen egentligen kan fällas för ha givit vilseledande information i medier.

– En domare (i Högsta domstolen) var skiljaktig och anser att meddelarfrihet har en sådan särställning att enbart undantagen i grundlagen gäller, annars ska man alltid ha rätt att uttala sig, oavsett syfte. Andra domare har kommit fram till att det ska bedömas från fall till fall.

Skulle detta lägga ett större ansvar på medier för vad som publiceras?

Linda Kakuli kollar saken med Uppdrag gransknings jurister:

– En ansvarig utgivare kan bara dömas för utgivarbrott (till exempel förtal). I likhet med meddelarfriheten regleras dessa i grundlag, och de trumfar andra lagar som exempelvis svindleri. Där kan det uppstå ett vakuum av straffrihet.

Kommer detta att påverka era metoder?
– Det tror jag inte. Vi har en rigid faktakontrollsprocess. Vi har tittat igenom det och inget säger att vi har gjort något fel och målet är inte kopplat till vårt sätt att jobba utan det är en bedömning av när ett uttalande ka bedömas som brottsligt. Uppenbarligen krävs mycket. Som börs-vd behöver man inte oroa sig över att glidningar i en intervju leder till straffansvar.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk