Årets Gräsrot ingår som kategori i Årets Opinionsbildare som Dagens Opinion arrangerar tillsammans med Reform Act. Till Årets Gräsrot kan vem som helst nominera kandidater till priset som delas ut 10 mars.
 
Ravn Jakob Ohlsson berättar att Årets Gräsrot jobbar efter samma metod som debutåret 2015.
 
– Vi ändrar inte på ett vinnande koncept. Förra året fick vi extremt många otippade ansökningar, och personen som vann priset var någon som vi aldrig hört talas om tidigare. Det är Årets Gräsrot när det är som bäst.

Hur går det med ansökningarna i år?
– Bra. Extremt många otippade nomineringar och projekt som vi aldrig varit i kontakt med tidigare. Många gräsrötter jobbar ju i det tysta och är bara kända för de de arbetar med eller i sitt närområde. Utmaningen är att komma ut med priset till dem för att hitta den bästa.
 
Ser ni något mönster i ansökningarna eller någon skillnad jämfört med förra året?
– Väldigt mycket flyktingfrågan, EU-migranterna och spännande integrationsinitiativ. Det märks att civilsamhället har tagit sig an alla nyanlända som kommit till Sverige under året, men det är också ett arbete som pågått sedan innan.
 
Vad krävs för att vinna Årets Gräsrot?
– Vår idealkandidat är någon som inte är en "insider" i branschen. Många som arbetar med kommunikation eller politik på något sätt är också engagerade ideellt och det är fantastiskt, men vi vill gärna ge priset till någon som verkligen arbetar med under- och utifrån-påverkan.
 
 Hur förändras gräsrotsrörelserna de närmaste åren?
– Det går snabbare och snabbare. Engagemang rör sig väldigt, väldigt snabbt och det är tydligt att många av de etablerade organisationerna kämpar för att hänga med. De rörelser som kommer att bli framgångsrika framöver är de som kan ta det engagemang som blixtrar till snabbt och göra det långsiktigt så att initiativ inte dör ut, säger Ravn Jakob Ohlsson och utvecklar:
– Ett bra exempel är det enorma engagemang i flyktingfrågan under augusti/september i år. Många volontärer strömmade till, och många gav gåvor till de som arbetar med flyktingfrågan. Men när den första vågen av engagemang dog ut försvann många och få av de mer traditionella organisationerna hade beredskap och metoder för att få folk att stanna kvar lite längre.
Dock tror Ravn Jakob Ohlsson samtidigt på "traditionella" metoderna.
– Gräsrotsrörelser hålls samman av sociala relationer mellan människorna som är aktiva i dem, de som arbetar aktivt med att kultivera de relationerna och samtidigt få in personer som bara vill göra punktinsatser är de som kommer att ha störst impact.