Styrelsen ökar makten i SD

Sedan partiets inträde i riksdagen, och även innan dess, har Sverigedemokraterna kraftigt vuxit.

 

I valet 2014 mer än fördubblade partiet antalet mandat, från 20 till 49. Som Dagens Opinion tidigare berättat har därmed också behovet av nya tjänstemän vuxit.

 

Det har satt press på hela partiorganisationen och internt har ett arbete pågått med att styra om den till en mer effektiv och professionell organisation.

 

– Det här är något vi diskuterat i alla år som jag varit med i partiet, men sedan valet 2014 när vi gick fram mycket så tog vi upp den på allvar, säger Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof.

 

Han berättar att det bland annat handlar om hur de ska hantera den växande organisationen, som snart når 24 000 medlemmar, och hur de kan fylla de många nämndeplatser och stolar i olika kommunfullmäktigen runt om i landet. På riksnivå har arbetet riktat in sig på hur tjänstemannaorganisationen ska styras.

 

– Sedan jag tog över som partisekreterare har det varit huvudspåret som jag arbetat med. Det vi landat i nu är att vi sett över organisationen, baserat på vår erfarenhet genom åren, och försökt styra upp verksamheten, hur man får bort stuprören, och gör organisationen transparent och hur man ser till att beslut som fattas på en nivå når alla i tid, säger Richard Jomshof.

 

Han nämner några konkreta förändringar:

 

– En sak är att jag som partisekreterare kommer att ha en grupp människor runt omkring mig som jag ska vara chef över och som ska göra det som partistyrelsen bestämmer. Det blir en sorts partisekreterarstab, som egentligen funnits tidigare, men nu förtydligar vi det.

 

Tanken är att partisekreterarstaben ska bestå av runt 7-8 personer och skapa en mer sammanhängande organisation där partistyrelsen kan ”säkerställa kontrollen”.

 

– Det handlar om att se till att tjänstemannaorganisationen och politiken arbetar tätt ihop, så att inte den ena delen av organisationen sväller okontrollerat. Det finns en risk för det. 2014 behövde vi hitta en massa människor, för att hantera olika funktioner i partiet och det gäller att dessa gör det vi vill att de ska göra.

 

En annan förändring, som Dagens Opinions veckomagasin Veckans Brief kunde berätta för ett par veckor sedan (nr 4, 4 februari 2016), är att det så kallade dolda maktutskottet Polkom också skrotas.

 

Polkom hanterade informellt den dagliga politiska kommunikationen och var en viktig faktor för Sverigedemokraternas förmåga att agera snabbt. Internt har dock Polkom kritiserats för att agera odemokratiskt och bortom insyn.

 

Kommer ni ersätta Polkom med en annan liknande funktion?
– Det är klart att partiledningen på daglig basis måste kunna diskutera aktuella händelser. Det gör vi varje dag och det har blivit tydligare. Vi har möten för att analysera det dagsaktuella politiska läget för att se vad som har hänt, om det finns några utspel som vi måste hantera. Det är inga konstigheter, det görs garanterat i alla partier. Skillnaden är att vi har tätare och längre möten, men det är handlar om att ha koll. Vi är så pass stora nu att vi måste så klart vara med på banan hela tiden.

 

Ni har sedan 2014 haft ett stort rekryteringsbehov. Ökar det i och med den här omorganisationen?
– Nej, det har ökat med valet 2014, där har inget förändrats. Men det förekommer hela tiden diskussioner i olika delar av organisationen om hur många vi måste anställa, sedan måste vi titta på budget och så.

 

Sverigedemokraterna har dock haft problem att anställa människor av olika skäl, något Richard Jomshof medger är ett problem.

 

– Det finns faktiskt människor som vill jobba med oss, men som inte alltid vågar. Det är ett enormt problem om vi vill ha in en viss kompetens, men inte hittar det eftersom de som kan tänka sig göra det inte vågar ta steget, till exempel på grund av stigmatiseringen. Men ska vi vara professionella måste vi ha rätt kompetens, säger han.